I september 2014 försvann 43 demonstrerande lärarstudenter spårlöst i sydvästra Mexiko efter att ha förts bort av polis. Den mexikanska statens utredning har släpat efter eller till och med saboterats med politiska motiv, fastslår en oberoende kommission som kastas ut ur landet.
De 43 lärarstudenterna hade samlats i staden Igula i delstaten Guerrero den 26 september 2014 för att protestera mot regeringens utbildningspolitik som de menade diskriminerade rurala lärosäten som inte fick tillnärmelsevis lika stora resurser som de urbana. Protesten ägde rum i samband med den stundande årsdagen av Tlatelolco-massakern i Mexiko City 1968, då mellan 200 och 300 studenter dödades av armén under en massdemonstration mot enpartistyret.
Vad som skiljer händelsen 2014 från massakern 1968 är att de 43 kidnappade lärarstudenterna förblir försvunna. Den officiella versionen gör gällande att de kidnappade överlämnades från polisen till en lokal knarkkartell som sköt dem, brände kropparna vid en soptipp och därefter dumpade kvarlevorna i en flod. Vad som talar emot det händelseförloppet var att inga DNA-spår kunnat hittas vid soptippen. Anhöriga krävde en oberoende utredning av Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (CIDH). Men de släpptes in med armbågen, skriver CIDH i ett pressmeddelande:
”Kommissionen har varit offer för vanryktesspridning. Vissa samhällssektorer är inte intresserade av sanningen.”
CIDHs första rapport, som kom i höstas, konstaterade att mycket talar för att militär och federala institutioner kan ha varit direkt inblandade i kidnappningen. Kritiksalvorna mot regeringen ledd av president Enrique Peña Nieto har fått konsekvenser: den oberoende CIDH-kommissionen har fått fram till den 30 april på sig att lämna landet.
”Det verkar inte finnas några gränser när det gäller den mexikanska regeringens mål att sopa tragedin under mattan”, säger Erika Guevara-Rosas vid Amnesty Internationals Amerika-sektion.
Liknande ord hördes från José Miguel Vivanco, ordförande för Human Rights Watchs Amerika-avdelning:
”[CIDHs] rapport levererar en synnerligen graverande anklagelse mot Mexikos hantering av det värsta illdådet mot de mänskliga rättigheterna i modern tid.”
Men problemen stannar inte där. I januari skakades Mexiko av ett Youtube-klipp där federala poliser torterade en kvinna, bland annat genom att trä en plastpåse över hennes huvud. Händelsen inträffade i samma delstat som kidnappningen av lärarstudenterna, vilket återigen understrukit det klimat av våld, hot och social kontroll som råder i rurala delar av Mexiko.
Ändå fortsätter Mexikos sociala rörelser att protestera mot korruption, sexuella trakasserier och utbrett våld. På kvinnodagen den 8 mars marscherade bland annat kvinnogruppen Nos Queremos Vivas (”Vi vill leva”) genom huvudstaden för att sätta press på regeringen för strängare lagar mot sexuella trakasserier.
