Jag kommer av mig ibland, håller fortfarande upp dörren för kvinnor, inte för att jag har en vana att i pur välvillighet hålla upp dörrar för män, barn, tanter och alla möjliga, utan för att de är kvinnor. Det fick jag lära mig i min barndom av min ungerska mamma. Att hjälpa på och av med kappan var också en typisk könsrelaterad service som jag erbjöd på den tiden jag ingick i en patriarkal struktur som benämndes artighet.

Det händer faktiskt att någon kvinna protesterar och känner sig kränkt. Så jag tänker på problemet rätt ofta och avstår när jag ser det komma.

Numera har vi kvar de patriarkala strukturerna, skillnader i lön och makt mellan kvinnor och män men vi tar varandra i hand som jämlikar. Har hört att kungen ska behandlas annorlunda än andra, tituleras och så. Kränkande särbehandling, vill jag påstå. Gamla särbehandlas. På gymnastiken finns det återigen särbehandling baserad på kön i många skolor. Kvinnogrupper har fått sina motsvarigheter i mansgrupper. Det separeras rätt vilt här i Sverige.

Vi fabricerar bomber och skickar till skurkstater med horribla skillnader mellan män och kvinnor mellan fattig och rik, rättrogna och feltrogna, men vi aktar oss för att hålla upp dörrar på ett könsojämlikt sätt.

Så många har svar, så många vet hur illa det är när någon inte tar kvinnor i hand. Så lätt att se andras brister. Jag tar i hand, lyckligtvis. för det gjorde vi i Ungern när jag var barn och det gör vi här i Sverige. Men problemen är så mycket större. Folk som har vuxit upp i religiösa eller kulturspecifika miljöer kan vara dem trogna, mer eller mindre genomtänkt. Religion ses av många som ett rättesnöre som inte ska ifrågasättas. Jag har försökt ha en egen tro och ifrågasatt dess skrifter. Det går, men det är inte lätt. Många religioner anbefaller bruk som strider mot svensk lag. Självklart behöver de troende rätta sig efter rådande lagar. Men när det kommer till svenska seder och bruk, då? Hur långt behöver vi kräva följsamhet?

Vill vi att våra svenska utvandrare ska ändra sin livsstil när de kommer till Asien till exempel? Vi befinner oss i en värld där förtryck, våld och röveri är mycket vanliga. Våldtäkter inom och utom äktenskap, barnarov, människohandel och en uppenbar risk för att människan förgör sina egna livsförutsättningar både här och där. Kackerlackorna och råttorna lär överleva oss.
Har vi då inget bättre att tänka på än om en muslim vägrar ta i hand, för att vi tror att det representerar en respektlöshet och inte, som hen själv säger, en ovilja till sexuellt ofredande?