Ytterligare fyra hajarter fördes nyligen upp på Cites lista för handelsskydd av hotade arter. En stor framgång enligt experter. Totalt sett är nu tolv arter skyddade, men ger det någon märkbar effekt? Hajfensfisket i världen har på grund av fenornas värde på marknaden nått ofattbara proportioner, och på många håll är handeln mer eller mindre okontrollerad.

En drygt två meter lång hammarhaj halas upp på ett blodigt däck långt utanför Centralamerikas kust. I en besvärlig och utdragen process, ömsom skär, ömsom hackar besättningen av dess fenor. När alla fenor skurits av sparkar männen den stympade men fortfarande levande kroppen över bord. Medan den långsamt sjunker till botten, förblöder och dör vevas den 20 kilometer långa reven in ytterligare en bit. Nästa haj, en ung silkeshaj, halas upp på däck.

Den lilla båten har en besättning på fyra man och ska vara till sjöss i en månad. Långreven är försedd med 800 agnade krokar. Det är inte bara haj som fastnar. En havssköldpadda dras upp på båten, den frigörs dock från kroken och kastas tillbaka i havet. Förhoppningsvis något sånär oskadd.

Efter hand fylls lastutrymmet med fenor från en rad olika hajarter. Huruvida hajarna är fredade eller ej tas ingen hänsyn till. Alla hajar, oavsett art och storlek går samma öde till mötes. Hajfening och dumpning av kroppar till havs är förbjudet i hemlandet Costa Rica sedan 2012 men ett lastrum fyllt med enbart fenor är en guldgruva. Att föra de mindre åtråvärda kropparna i land skulle innebära stor ekonomisk kostnad.

Filmen jag något motvilligt tar del av är en av tusentals liknande dokumentärer om hajfensfiske på Youtube. Den är inspelad 2011 men fortfarande högst aktuell. Även om priset på fenor sjunkit markant de senaste åren fortsätter verksamheten, till synes i oförminskad omfattning.

Ofattbara siffror

Enligt Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) dödas uppskattningsvis 100 miljoner hajar varje år, varav omkring 70 miljoner enbart för fenornas skull. Värdet på fenorna varierar kraftigt. Siffror från 2014 visar att priset, beroende på marknad, art och fenkvalitet, kan röra sig om allt från 125 till 700 dollar kilot. Enligt IUCN har vissa hajpopulationer minskat med upp till 98 procent under de senaste 15 åren.

Jakten på fenor hotar inte bara överlevnaden för flertalet hajarter. På individnivå handlar hanteringen förstås också om grovt djurplågeri.

– Trots förbud i många länder är det vanligt att hajar stympas levande och kastas tillbaka i havet. Det är oetiskt, vidrigt och oacceptabelt, säger Inger Näslund som är expert på havs- och fiskefrågor vid WWF.

De stora hoten

Det största hotet mot världens hajar är den stora efterfrågan på hajfenssoppa i Sydostasien, och då framför allt i Kina där soppan inte bara betraktas som en delikatess och en statussymbol, utan också som potenshöjande medel med läkande egenskaper. Att äta hajfenssoppa är en djupt rotad tradition i landet, framför allt hos överklassen, men sedan 10–15 år tillbaka äts den också av den växande rika medelklassen. Trots att efterfrågan i Kina enligt redovisade siffror sjunkit kan en skål hajfenssoppa fortfarande kosta omkring 100 dollar på exklusiva restauranger.

Pengarna motiverar förstås fiskare och handlare att fortsätta att bryta mot lagen. Till exempel: i maj förra året meddelade Ecuadors inrikesminister José Serrano att myndigheter i Ecuador beslagtagit 200 000 hajfenor avsedda för den svarta marknaden i Asien. Värdet uppskattades till 14 miljoner kronor.

Det är dock inte bara det riktade hajfisket som är ett problem. Ett annat allvarligt hot mot hajar är att de ofta utgör bifångst vid annat fiske, till exempel vid fiske av tonfisk och svärdfisk.

Jag ser en annan film som är inspelad i augusti 2015. Den ligger på Greenpeaces hemsida och är ett exempel på flera avslöjanden av illegalt fiske under senare år. Den utgörs av en intervju med en besättningsman på en indonesisk tonfiskbåt i Stilla havet. Mannen, vars ansikte är dolt, berättar att vad gäller bifångst av haj så är det upp till kaptenen att bestämma om besättningen får ta tillvara fenor eller ej. Ibland tillåter han, ibland inte.

På just den här turen är det stora däcket fullt med hajar. Oavsett om de är döda eller levande skärs fenorna av och kropparna dumpas över bord. Mannen berättar också att fenorna oftast lastas om till andra båtar ute på öppet vatten. På så vis förs inga bevis på illegalt fiske i land, och besättningen klarar sig igenom eventuella kontroller.

I en enda hamn i Tapei i Taiwan avslöjade Greenpeace förra året 16 illegala fall av hajfensfiske på tonfiskbåtar. Samtliga inom en period av tre månader.
Enligt Greenpeace utgör fångsten i långrev efter tonfisk regelbundet omkring 25 procent haj. I långrev riktad mot svärdfisk kan bifångsten av haj utgöra hela 50 procent. Dessutom fastnar en rad andra marina djur på krokarna. Enligt Greenpeace dör uppskattningsvis 300 000 havssköldpaddor och minst 60 000 sjöfåglar längs långrevar varje år.

I samband med avslöjandena i Taiwan upptäcktes också kränkande behandling av besättningsmän. Som fördröjda och uteblivna löner, fruktansvärda arbetsförhållanden, misshandel och dödsfall till sjöss.

Nya handelsvägar

Navet för handeln med hajfenor är Hongkong, som enligt en färsk undersökning, som genomförts av The wildlife trade monitoring network (Traffic), i dag står för omkring 40 procent av den globala importen och återexporten av hajfenor. Därifrån har fenor exporteras framför allt till fastlandet Kina, som traditionellt sett varit den största importören, men också till flertalet andra länder, som Singapore, Vietnam och Taiwan.

Enligt undersökningen minskade dock exporten av hajfenor från Hongkong till fastlandet Kina markant med början 2010. Minskningen uppvägdes dock av att Vietnam då började överta ställningen som den största importören av fenor från Hongkong. Men enligt studien fungerar Vietnam endast som en transitpunkt för omdirigering av fenor till andra marknader. Att handelsvägarna har omdirigerats innebär att man inte säkert kan dra slutsatsen att den minskade importen till Kina motsvarar en nedgång i den globala handeln.

– Det kan mycket väl också vara så att hajfenshandeln funnit nya vägar till Kina – nu via Vietnam. Det är inte ovanligt att när ett land reglerar eller kontrollerar handeln noggrannare så byter man transportvägar för att kunna fortsätta. Det gäller därför hela tiden att följa handelsvägarna, för att kunna agera när det behövs, säger Mats Forslund, expert på handel med hotade arter, WWF.

Information ger effekt

Mest troligt har ändå konsumtionen av hajfenssoppa minskat i Kina under senare år, vilket förmodas vara ett resultat av att flertalet djurskydds- och miljöorganisationer under många år målmedvetet kampanjat för att stoppa hajfensindustrin.  Ett exempel på det är en film från 2013 i vilken den populäre basketstjärnan Yao Ming medverkar. I filmen som visar hur hajfensfiske bedrivs tar han tydligt avstånd från soppan. Gensvaret kom omedelbart, framförallt från landets yngre befolkning. Filmen bidrog också till att många av landets restauranger tog bort soppan från sina menyer.

Den 1 januari 2014, efter påtryckningar från ett flertal djurskyddsorganisationer, införde Kinas regering dessutom förbud mot hajfenssoppa vid offentliga middagar. Enligt organisationen Wild aid bidrog även det till att kraftigt minska efterfrågan på soppa, framförallt i rättens huvudfästen i Kina.

Anti-hajfiskekampanjer genom åren har också lett till att några av landets största hotellkedjor har slutat servera hajfenssoppa och till att ett flertal flygbolag numera säger nej till frakt av hajfenor.

– Information ger bra effekt, och det är naturligtvis positivt om Kina och andra länder tar ett steg i rätt riktning, men det räcker tyvärr inte. Det finns fortfarande en alldeles för stor marknad för hajprodukter, och priserna på fenor fortsätter att driva det oetiska fisket, säger Inger Näslund.

De goda resultaten i samband med kampanjer som informerar om hajfensindustrin talar för att kinesernas omfattande konsumtion av hajfenssoppa är baserad på okunskap snarare än på nonchalans.

När djurskyddsorganisationen Wild aid påbörjade sin kampanj mot hajfensfiske år 2006 visade en undersökning att hela 75 procent av kineserna var omedvetna om att hajfenssoppa faktiskt innehöll hajfena. Rakt översatt från mandarin heter soppan “fish wing soup”. Dessutom trodde 19 procent att fenor växer tillbaka. Väldigt få visste att fisket utgjorde hot mot hajpopulationer.

Regler inom EU

Inom EU har fening av haj och dumpning av kroppar till havs varit förbjudet sedan 2003. Kryphål i lagen innebar dock att medlemsstaterna hade rätt att utfärda specialtillstånd för fening ombord på fartyg, något som utnyttjats av framför allt Spanien och Portugal, som båda är stora exportörer av hajfenor. Tillstånd gjorde det också möjligt för fartygen att landa fenor och kroppar i olika hamnar, vilket inneburit att kontrollerna har varit mycket komplicerade att genomföra. Man har helt enkelt inte kunnat avgöra om antalet kroppar som förts iland stämt överens med antalet fenor, vilket har gett ett betydande utrymme för illegal fening.
För att täppa igen kryphålen godkände EU 2013 en ny lag som förbjuder all hajfening på alla fartyg i EU-vatten, samt på alla EU-registrerade fartyg på samtliga vatten, oavsett världsdel. Den nya lagen säger alltså att hajar måste föras i land intakta.

Ett problem som dock kvarstår är att europeiska fiskare kan flagga ut sina fartyg till ett land där hajfensfiske är tillåtet, en metod som använts av bland annat Spanien och Portugal.

– Det är ett problem som tyvärr är svårt att komma runt eftersom utflaggning av fartyg är tillåtet, säger Inger Näslund.

Skyddade arter

År 2003 uppfördes för första gången hajar på Cites internationella skyddslista. Det gällde då två arter, brugd och valhaj och två år senare uppfördes vithaj på listan. Sedan dröjde det till 2013 då årfenhaj och tre arter av hammarhaj lades till. Och i höstas har ytterligare fyra arter inkluderats på listan, silkeshaj samt tre rävhajar.

– Det här var ett av de mest framgångsrika Cites-mötena någonsin när det gäller att stoppa ohållbar handel med arter. Regeringarna har agerat kraftfullt utifrån försiktighetsprincipen. De har gått mer på vetenskapliga fakta än kortsiktiga politiska beslut, vilket är hoppingivande. Mötet visade också på ett trendbrott när fiskar och hajar återigen förs upp på skyddslistorna, säger Mats Forslund.

Internationella beslut

EU är alltså inte ensamma om att vilja reglera hajfisket. Ett flertal länder, som Fiji, Sri Lanka och Maldiverna har nu tagit på sig ledartröjorna när det gäller att lyfta fram behovet av skydd för hajar. Men huruvida fler och nya regler kommer att efterföljas är som sagt högst osäkert. Avslöjande efter avslöjande visar ju tydligt att fisket och handeln fortfarande är okontrollerat i flera länder där förbud finns. Mutpengar byter händer, kontrollanter och myndigheter blundar för problemet.

– Handeln med hajfenor är väldigt svår att överblicka och därför också svår att reglera. Eftersom regleringarna beslutas på nationell nivå ser lagarna olika ut på olika ställen i världen. Det gör arbetet med att få ett uthålligt och etiskt fiske komplicerat. För att komma till rätta med det krävs ett omfattande och intensivt arbete i framtiden. Grunderna är nu lagda men det krävs implementering i lagstiftning samt kontroll av handeln, säger Mats Forslund.

– Vad som behövs är ett internationellt beslut som också verkställs, så att det blir en förändring i verkligheten. Sen beror det på hur väl olika länders kontrollsystem fungerar. Det kommer också att bero på olika länders ekonomiska vinster och förluster i samband med hajfenshandeln. Vår vision är förstås att försöka stoppa hajfensfiske helt och hållet. Men som all illegal verksamhet så kommer det sannolikt att fortsätta. I hur stor omfattning är omöjligt att veta. Det viktiga är att vi kan begränsa det drastiskt, säger Inger Näslund.

Extremt känsliga

Inger Näslund berättar att WWF samarbetar med lokalbefolkningar runt om i världen, och att de försöker påverka politiker och företag för att få till ett hållbart fiske utan destruktiva metoder.

– Vårt arbete går till stor del ut på att sprida information i olika kanaler. Vi väcker också frågorna vid Cites- och CBD-möten, bland annat. Ett annat sätt är lobbying på olika nivåer. Då riktar vi oss mot företag som kanske processar eller transporterar hajprodukter.

Just hajar är ovanligt känsliga för överfiske. Den främsta anledningen är att de flesta hajarter reproducerar sig långsamt, det vill säga att de växer långsamt, blir könsmogna sent och föder få ungar.

– Vissa arter blir inte könsmogna förrän vid 30 års ålder. Vissa föder bara en unge vartannat år. Därför sjunker antalet individer i vissa hajpopulationer väldigt snabbt vid överfiske, och återhämtar sig mycket långsamt eller inte alls.

Att hajar ligger i toppen av den marina näringskedjan gör det nuvarande läget extra oroande.

– De spelar en nyckelroll i världens hav, bland annat genom att hålla bytespopulationer i schack. Försvinner hajarna blir konsekvenserna sannolikt allvarliga för de marina ekosystemen, säger Inger Näslund.

Hajar

Hajar räknas till broskfiskar (Chondrichthyes) vilket innebär att skelettet är gjort av brosk. Till skillnad från benfiskar (Osteichthyes) föder de flesta hajar levande ungar då äggen kläcks inne i honan.
Det finns 800 arter av hajar och rockor i världen i släktet broskfiskar. Vissa hajarter lever på flera hundra meters djup, medan andra håller sig till korallreven eller simmar ute i det öppna havet.
En del arter är allätare och lever av fiskar, kräftdjur, sköldpaddor eller marina däggdjur, som sälar. Andra äter plankton och får i sig föda genom att filtrera vatten när de simmar.

Efterfrågade produkter

Det är inte enbart efterfrågan på fenor som driver hajfisket i världen. Även brosk, leverolja, tänder, kött och läder har sitt värde på ett flertal marknader. Det kan hittas i hälsokostbutiker, stormarknader, apotek, modebutiker och souveniraffärer världen över.

Hajar i Sverige

I Sverige förekommer flera olika hajarter, däribland småfläckig rödhaj, pigghaj och håbrand eller sillhaj som den även kallas. Även världens näst största haj, brugden, kan ses i svenska vatten även om den är sällsynt. Brugden, som är en planktonätare, kan bli nästan 14 meter lång och väga upp till 7 ton.

Förökar sig långsamt

Eftersom många hajar förökar sig långsamt, det vill säga blir könsmogna vid relativt hög ålder och föder få ungar, så är de extra känsliga för överfiske. Man beräknar att omkring en tredjedel av världens hajarter är hotade på grund av ett alltför intensivt fiske.

Olika livsmiljöer

Beroende på var hajarterna lever brukar de delas in i två grupper – pelagiska hajar och revhajar.
Pelagiska hajar lever i öppna havsområden och i gruppen ingår bland annat våra största hajarter – valhaj, brugd och jättemunhaj som alla tre är planktonätare.
Revhajar lever i tropiska havsområden i anslutning till laguner eller korallrev. Där äter de fiskar, bläckfiskar, krabbor och andra kräftdjur. Exempel på revhajar är grå revhaj, vitspetsad revhaj, svartspetshaj och korallhaj.

70–80 % av hajarna och rockorna finns på IUCNs rödlista – till exempel vithajen, olika arter av hammarhaj och mantarockan.

Källa: WWF och Shark Trust