Från 1 januari och två år framåt har Sverige en plats i FNs säkerhetsråd och S–Mp-regeringen presenterade nyligen sina prioriteringar. Arbetet ska präglas av dialog och ansvar menar man och en förhoppning är att sprida den feministiska utrikespolitiken.
I fredags presenterade utrikesminister Margot Wallström och FN-ambassadör Olof Skog det svenska programmet inför medlemskapet i FNs säkerhetsråd 2017–2018. Ett FN med en nyvald generalsekreterare, portugisen António Guterres, som under de kommande åren väntas ha klimatförändringarna, den globala flyktingkrisen och kriget i Syrien högt upp på dagordningen.
För svensk del erbjuder medlemskapet i säkerhetsrådet en möjlighet att implementera delar av Sveriges feministiska utrikespolitik inom världssamfundet, enligt det program som publicerades i samband med presskonferensen.
– Vår utrikespolitik vilar på en stadig grund av folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Det ska också vår tid i säkerhetsrådet göra, menar FN-ambassadören Olof Skoog.
Sverige ska även utnyttja sitt medlemskap till att föra dialoger på platser i världen där den politiska trätan har rått under lång tid. Ett exempel på denna strävan är utrikesminister Margot Wallströms resa till Palestinas huvudstad Ramallah i veckan. Hon ville också besöka Israel men fick nej – av ”schemarelaterade” orsaker, enligt TT.
Kritiker till den framgångsrika – men enligt många kontroversiella – svenska kandidaturen frågar sig emellertid hur pass mycket fred som kan spridas då nio av världens tio största vapenexportörer upptar stolar i FNs säkerhetsråd fram till 2018. Sverige är världens tolfte största vapenexportör och nyligen besökte statsminister Stefan Löfven Saudiarabien med en handelsdelegation som bland annat bestod av vapentillverkaren Saab. Resan kritiserades eftersom Saudiarabien är en stridande part i kriget i Jemen.
– Några av de stora kriserna som säkerhetsrådet nu brottas med, särskilt Jemen, har till stor del uppstått till följd av att de egna medlemmarna säljer vapen till stridande parter, säger Anna Macdonald från Control Arms, till nyhetsbyrån IPS.
Säkerhetsrådet tyngsta – och permanenta – medlemmar är Ryssland och USA som står för närmare 60 procent av den globala vapenexporten.
– I FN-stadgan fastslås att medlemmarna ska upprätthålla fred med minsta möjliga militära rustning. De 1 300 miljarder dollar som utgör världens samlade militärutgifter är inte i linje med andan i FN-stadgan, säger Anna Macdonald.
Trots detta är utrikesminister Margot Wallström positiv inför Sveriges inträde i säkerhetsrådet. Att verka för att stärka FN när det gäller klimatförändringar, naturkatastrofer och pandemier är av stor vikt och ”i linje med Sveriges övergripande förebyggande ansats”. Sverige inleder dessutom som rådets ordförande.
– Ordförandeskapet i januari är en möjlighet att ge den nye generalsekreteraren Guterres en god start genom att lägga grunden för en konstruktiv relation med säkerhetsrådet med fokus på konfliktförebyggande och kvinnor, fred och säkerhet, säger utrikesminister Margot Wallström.