Borealskogen sträcker sig över Sverige, Finland, Ryssland och Kanada och den är minst lika viktig som regnskogen ur ett klimatperspektiv menar Greenpeace som nyligen lanserat en kampanj för att få politikerna att ge detta ekosystem ett bättre skydd.
Den boreala skogen, som även kallas norra skogsbältet, sträcker sig över hela det norra halvklotet och ses som ett enda stort ekosystem. Här finns mer kol lagrat än i alla de tropiska regnskogarna tillsammans och här finns många skyddsvärda skogslandskap och nyckelbiotoper som hotas av ett växande skogsbruk.
– Planterade träd är inte skog. Om man slutaverkar områden för att sedan plantera nya träd så minskar den biologiska mångfalden. Det finns inga djur eller växtarter som är designade för att leva på plantage, säger Lina Burnelius, ansvarig för skogsfrågor på Greenpeace Sverige.
Men det är inte bara den biologiska mångfalden som hotas vid kalavverkning, menar hon. Det norra skogsbältet är det största kolförrådet på land i världen.
– I regnskogarna finns mycket av kolet lagrat i stammarna, men i borealskogen är 95 procent lagrat i marken. Kalavverkar man skogen så blir det som en klimatbomb, då det lagrade kolet skulle släppas ut i atmosfären. När skogen kalavverkas frigörs inte bara kolet i träden, utan marken störs och växthusgaser läcker ut från hygget. Skyddsvärda skogar måste få stå kvar över hela planeten, säger Lina Burnelius.
Samtidigt har kampanjen fått kritik av bland annat EU-parlamentariker Fredrik Federley (C).
– Den är ett angrepp på den växande bioekonomin, den är ett angrepp på att vi ska få ett CO2-snålt samhälle, den är ett angrepp på skogsägandet och skogsförvaltandet som är väldigt ansvarsfullt i Sverige, säger han till tidningen Expressen.
Han menar att Greenpeace uppfattning om att gammal skog skulle vara bättre för klimatet än ett ansvarsfullt avverkande är ”oärlig och alarmistisk”.
Han får medhåll från Thomas Hahn, forskare i ekologisk ekonomi på Stockholm resilience centre samt styrelseledamot i skogsbolaget Sveaskog.
– Kollagringen går fortast när träden och rötterna växer fortast och det är när de är yngre. Så för maximal klimatnytta är det bra att barrträden avverkas innan de blivit 100 år.
Men Lina Burnelius har ett annat perspektiv.
– Kollagringen slutar inte när träden blir gamla. Och när man hugger ner träd påbörjar man utsläppet av kolet till atmosfären igen. Det vi vill är att man skyddar de skyddsvärda skogarna – både för att de är kolförråd och för att vi inte ska förlora fler arter.
Thomas Hahn menar dessutom att slutprodukten är minst lika viktig i analysen av hur klimatpåverkan blir. Till exempel försvinner all nytta om virket används som biobränsle.
– Det bästa är alltid att bygga med virket. Då ersätter det betong och stål som ger stora utsläpp och dessutom hålls kolet borta från kretsloppet under lång tid, säger han.
Lina Burnelius håller med om detta.
– Det är helt rätt att det spelar stor roll vad skogen används till. Vi vill belysa vilken skog råvaran tas från. Träden som blir hus och andra produkter ska inte tas från de skyddsvärda delarna av skogen där vi har känsliga arter och gammal skog. Den skogen ska skyddas!
I dag är bara cirka fyra procent av Sveriges skog fullvärdigt och långsiktigt skyddad, och tre procent av det boreala skogsbältet globalt. Det kan jämföras med de tropiska skogarna, där 27 procent av området är skyddat.
Den svenska regeringen har i själva verket åtagit sig att skydda mer skog. Inom ramen för FNs konvention om biologisk mångfald skrev Sverige år 2010 under de så kallade Aichi-målen, som bland annat kräver att länderna som minst halverar förlusten av naturliga habitat till år 2020 och dessutom skyddar minst 17 procent av landarealen. Med bara fyra procent skyddad skog är Sverige långt ifrån det målet.
Miljöminister Karolina Skog menar dock att man prioriterar frågan.
– Regeringen har siktet tydligt inställt på att skydda fler naturskogar. Vi prioriterar detta bland annat genom att lägga den största miljöbudgeten någonsin.
Målet är att bevara 20 procent av land- och sötvattensområdena.
– Det är en stor utmaning men regeringen har också gjort en rekordstor satsning på skydd. Tack vare pengarna ser vi nu att det arbetas med hundratals nya naturreservat runtom i landet, säger Karolina Skog.
Men Lina Burnelius menar att det går för långsamt.
– Fortfarande i dag, trots vår kunskap om ekologi och biologi, avverkas skyddsvärd skog i Sverige. Regeringen borde omedelbart skydda den skog vi vet är skyddsvärd.
