Det har nästan gått fem månader sedan tolvåriga Mariya Sareer från den indiska delen av Kashmir sist var i skolan. Orsaken är den våldsamma politiska konflikt som rasar i delstaten. Hon delar ödet med över en miljon skolbarn från Kashmir.
Mariya Sareer från byn Shurat sitter böjd över en skolbok och försöker läsa så mycket hon hinner innan mörkret faller.
– Det är svårt att plugga på det här sättet, jag vet inte vad jag ska fokusera på. Mina resultat kommer inte att bli lika bra som tidigare, säger sjundeklassaren, som tidigare alltid har fått toppresultat på alla prov.
Hennes syskon Arjumand, 9, och Fazl, 6, som båda är inskrivna i samma skola, nickar instämmande.
Samtidigt har syskonen haft större tur än många andra. Deras skola har visserligen varit stängd i nästan fem månader, men skolbyggnaden finns i alla fall kvar. Tusentals andra skolelever i Kashmir kommer inte att ha någon skola att återvända till den dag skolorna beslutar att öppna igen – eftersom de bränts ner.
I Kashmir startar skolåret i april och slutar i november, då barnen går på ett långt vinterlov. Men i år tvingades skolorna stänga i juli, efter att en ung separatist skjutits till döds av säkerhetsstyrkorna den 8 juli. Det var en händelse som ledde till våldsamma massprotester i den omtvistade delstaten. De separatistiska grupper och partier som kräver självständighet från Indien uppmanade samtidigt till att all offentlig verksamhet skulle läggas på is – något som innebar att 1,4 miljoner skolbarn inte kunde återvända till sina skolor.
Ett par veckor senare kom den första rapporten om att en av delstatens skolor hade satts i brand. Sedan dess har nya skolbränder rapporterats från hela Kashmir. Hittills har över 30 skolor, både statliga och privata, förstörts i bränder.
En av de drabbade skolorna ligger i orten Kulgam. Skolan sattes i brand i mitten av oktober och trots att både myndigheter och lokalinvånare gjorde sitt bästa för att släcka branden förstördes i stort sett allt av värde som fanns i skolan – skolbibliotek, datorer, gymnastiksal och skolbänkar. Lokalbefolkningen menar att de som satte eld på skolan gjorde det för att förhindra att den skulle kunna öppna igen.
Shugufta Barkat, som arbetade på den nedbrunna skolan, säger att det var en av de bästa skolorna i distriktet.
– De bränner ner barnens framtid, säger Shugufta Barkat upprört till IPS.
Skolbränderna i Kashmir skiljer sig från andra attentat som begåtts i delstaten – eftersom ingen grupp har tagit på sig ansvaret för händelserna. Separatister och företrädare för centralmakten skyller på varandra.
Poliser har gripit några misstänkta och i dessa fall har de utpekade gärningsmännen påståtts vara ”separatister”, men utan att några kopplingar till kända grupper gjorts.
I takt med att skolbränderna blivit fler har myndigheterna uppmanat lärare att bevaka sina arbetsplatser på nätterna. Det har lett till att lärargrupper skapat övervakningsscheman där skolorna bevakats nattetid.
Basharat Ahmed Dar är byledare för minoritetsgruppen av ahmadiyya-muslimer i Kulgam. Det är en grupp som vädjat till fred och försoning i delstaten, som länge präglats av politiskt våld, mord och fall av tortyr. Gruppen menar att utbildning är den bästa vägen till utveckling och driver fem skolor i södra Kashmir – dit alla elever är välkomna. Skolorna är kända för att ha en mycket hög kvalitet på sin undervisning.
Sedan skolorna tvingades stänga har de fem skolorna bevakats av lärare och unga ahmadiyya-muslimer.
– Det har inte regnat på flera månader så allt är väldigt torrt och lättantändligt. Men så fort snön kommer blir det inte lika lätt att anlägga bränder, säger Basharat Ahmed Dar.
Vanligtvis hålls terminsproven i Kashmir i slutet av oktober, innan avslutningen i slutet av november. I år har dock inga terminsprov kunnat genomföras. Privata skolor har dock meddelat att terminsproven trots allt ska genomföras – trots att de bara har avklarat 40 procent av läroplanen. Myndigheterna har nu beslutat att alla barn ska få gå vidare till nästa årskurs – trots att läroplanen inte har följts. Beslutet uppskattas inte av alla.
– Det är ett farligt misstag. I framtiden kommer vi att se kunskapsluckor bland arbetskraften, säger Farooq Ahmed Nengroo, som är lärare på en privatskola.
Samtidigt hoppas Mariya Sareer bara på en sak – att skolorna ska kunna öppna igen och skolbränderna upphör.
– Jag vill bara återvända till skolan, för att kunna plugga och spela cricket, säger hon.
