Efter att delegaterna lämnat klimatmötet i Marocko har dammet lagt sig och vardagen dragit igång igen i klimatpolitiken. Innan förhandlarna åter samlas i tyska Bonn två gånger nästa år för att fortsätta bena ut detaljerna i det internationella klimatavtalet kommer dock flera nya pusselbitar läggas fram för hur bland annat EU ska nå upp till sina åttaganden.

Först ut är det så kallade ”vinterpaketet”, som den 30 november presenteras av EU-kommissionen och består av förslag på åtta områden för att stimulera ”ren energi till alla”. Men redan under klimatmötet i Marrakech läckte delar av texten ut och orsakade ramaskri hos den samlade miljörörelsen.

EU-kommissionen ger nämligen i ett av utkasten till en energimarknadslagstiftning fortsatt grönt ljus till så kallade kapacitetsmekanismer, som ska stimulera ny reservkraft. Åtgärden finns redan på flera håll i unionen, men för miljörörelsen ses det som ett indirekt stöd till fossil energi eftersom det i förslaget saknas utsläppskrav för stöd till ny reservkraft. Eftersom det redan finns infrastruktur för bland annat kolkraften skulle de nämligen fortsatt kunna ta del av sådant stöd, menar kritikerna som läst utkastet. Samtidigt föreslår kommissionen i utkastet  att förnybar energi inte ska behålla det företräde sektorn numera har till energinätet efter år 2021.

– Sammantaget sänder detta fel signal, säger Martin Vogel, klimatrådgivare vid Svenska kyrkans internationella arbete, som är en del av det ekumeniska klimatnätverket ACT. Han fortsätter:

– Som investerare kan man tänka att det inte ser ut som att Polens kolkraft hotas, så därför ses de fortsatt som säkra investeringar. Samtidigt blir det mer skakigt för förnybart, då kommissionen genom att resonera att ”de är redan så kostnadseffektiva att de klarar sig” gör det möjligt för investerare att tänka ”att vi får vänta och se hur de klarar sig”.

Det läckta utkastet ledde snabbt till en reaktion på klimatmötet och EU-kommissionen, som vill framstå som en ledare i omställningen, fick istället tilldelas skämspriset ”dagens fossil” från det samlade miljönätverket CAN. Samtidigt kom uppmaningar från bland annat ett företagsnätverk bestående av 83 globala företag, däribland Ikea, Unilever och Google, att skärpa klimatkraften i lagförslagen för att ge företagen tydligare förutsättningar att kunna satsa förnybart.

– EU vill skapa en gemensam energimarknad för att göra sig oberoende av fossil energi från bland annat Ryssland, men genom förslagen visas unionens tillkortakommanden. Kommissionen får måla med en bred pensel för att få med sig alla, men det blir då en urvattnad produkt som inte drar upp riktningen till en omställning, säger Martin Vogel.

En annan konsekvens är att förslaget blir en gåva till den tillträdande presidenten i USA, Donald Trump, som nu kan peka på att EU också underlättar för kolkraften. Det menar Björn-Ola Linnér vid Linköpings universitet i SRs EU-podden.

Sammantaget ska förslagen i det över tusen sidor stora vinterpaketet också bidra till att unionen når sina övergripande mål på 27 procent förnybart i energimixen och 27 procents energieffektivisering till år 2030. Men målen kritiserats nu för att vara för svaga och på klimatmötet klev bland annat 47 särskilt utsatta länder för klimatförändringarna fram med ett löfte om att leda omställningen till 100 procent förnybart år 2050.

– Det är pinsamt att EU inte kan ställa upp med ett lika ambitiöst mål om de vill vara ledande, menar Martin Vogel.

Huruvida den slutliga texten i vinterpaketet kommer att innehålla de uppmärksammade formuleringarna är såklart oklart. Det har flera gånger tidigare varit så att utkast av lagförslag läcker ut just för att den interna maktbalansen inom kommissionen ska skifta över till någon av kommissionärernas fördel. Genom de yttre påtryckningarna kan de därför hoppas kunna ändra på känsliga formuleringar innan kommissionen enigt lägger fram paketet den 30 november.