Förra veckan hände något som kan bli startskottet på en ny era i Sveriges ekonomi. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley föreslog att Riksbanken ska börja ge ut elektroniska ”e-kronor”. I media har förslaget marknadsförts försiktigt som en lösning på problemen med den minskande kontantanvändningen så ”även den som är bosatt i Sverige och inte vill ha, kan ha eller får tillgång till bankernas tjänster också ska kunna sköta sina betalningar”.

Men i Sverige använder nästan alla redan internetbank, betalkort, Swish och Izettle. Så vad är poängen med e-kronor? Läser man Skingsleys inlägg noga framgår att under ytan finns en rad viktiga skäl. Förslaget kunde bland annat ”främja betalningsväsendets säkerhet” och ”öka Riksbankens möjligheter att styra penningmängden”. Skingsley skriver att ”Riksbanken aldrig tidigare har sjösatt ett lika komplicerat projekt inom ett så okänt område”. Men vad är egentligen e-kronor och varför skulle de vara så revolutionerande?

Poängen med e-kronor

Cirka 97 procent av de pengar vi använder består i dag av siffror på våra bankkonton. Dessa pengar har skapats av affärsbankerna vid lån och förstörs när lånen återbetalas. Vid lån av en miljon skriver banken upp en fordring på en miljon på sin tillgångssida och noterar en skuld på en miljon som visas på ditt konto som siffror. Bankens skuld till dig fungerar sedan som betalmedel när du handlar.

E-kronor skulle istället skapas av Riksbanken (precis som sedlar och mynt), de symboliserar ett värde mätt i kronor som Riksbanken är skyldig dig. E-kronor införs lättast genom att alla medborgare och företag får tillgång till ett e-kronkonto. När någon flyttar pengar från ett affärsbankskonto till sitt e-kronkonto omvandlas pengarna till e-kronor.

Den som vill kan sedan handla, betala lön, skatt, ta ut kontanter och så vidare med sitt e-kronkonto utan att affärsbankerna blandas in. Varför skulle då detta förslag vara så revolutionerande? Det finns många skäl – här är några:

1. Mer pengar till staten, mindre vinst till bankerna

Riksbanken har tidigare kunnat finansiera sin verksamhet många gånger om genom vinsterna från att trycka sedlar och mynt. Senaste 25 åren har pengarna räckt till utdelning på 210 miljarder till statskassan. Men i takt med att mängden kontanter minskat har vinsterna minskat kraftigt.  Riksbanken räknar med att gå med förlust många år framåt. Affärsbankerna tjänar däremot bättre än någonsin, 2015 gjorde de en vinst på över 100 miljarder. Om Riksbankens e-krona blir populär kommer Riksbankens vinst att öka, storbankernas vinst att minska och vi får åtskilliga miljarder extra till statskassan.

2. Ett 100 procent säkert betalsystem

Bankerna vet att om de faller kollapsar hela betalsystemet, och det kan aldrig staten acceptera. För att förhindra oansvarig spekulation har regelverk på tusentals sidor skapats (Basel I, II och III). Men så länge bankerna måste räddas hjälper inte regelverken, bankerna hittar nya kryphål och fortsätter ta stora risker då det ger högre avkastning.
Om Riksbanken (som inte kan gå i konkurs) ger ut e-kronor får vi ett säkert betalningssystem att falla tillbaka på när bankerna krisar. Affärsbankerna kan då tillåtas gå i konkurs, för de drar inte längre med sig hela betalningssystemet.

3. Ett kraftfullt verktyg för att reglera inflationen

Riksbanken har under en längre tid desperat försökt få fart på inflationen med negativ reporänta och omfattande stödköp av statsobligationer (Quantitative Easing).  Som konsekvens har bankerna lånat ut mer, men pengarna har i huvudsak hamnat på bostadsmarknaden och börsen.

Pengarna har inte i tillräcklig grad kommit ut i den reella ekonomin och bidragit till inflation på varor och tjänster som Riksbanken avsett. En bättre möjlighet som Skingsley själv diskuterat för att få fart på inflationen är ”helikopterpengar”. Införde Riksbanken e-kronor kunde några hundra per medborgare och månad enkelt sättas in på varje medborgares e-kronkonto tills önskvärd inflation uppnåtts.

4.  Ökad jämlikhet

Riksbankens penningpolitik har lett till en kraftig omfördelning från dem som har minst till dem som har mest. Det extremt låga ränteläget i kombination med Riksbankens köp av statsobligationer för ofattbara 291 miljarder (30 000 per invånare) har pressat upp priserna på värdepapper och bostäder som aldrig tidigare. Bakom Riksbankens agerande ligger klassisk nyliberal ”trickle-down-economics”. Idén är att redan rika aktieägare och villaägare ska känna sig ännu rikare så de spenderar mer så pengarna kommer ut i ekonomin till oss andra. Men det har visat sig fungera mycket dåligt.

Ett betydligt mer rättvist och rimligt alternativ för att få fart på inflationen vore e-kronor som fördelas jämlikt via ”helikoptersläpp” till folket. Eller varför inte 291 miljarder till bättre skola, vård och omsorg?

5. Undvik finanskriser

När nästan alla pengar består av skulder till privata banker når vi förr eller senare en så hög skuldsättning att bankerna inte kan hitta tillräckligt många kreditvärdiga kunder att låna mer till. Då kommer för lite pengar ut i ekonomin och vi får deflation. Vid deflation är det mer lönsamt att spara än att köpa, så efterfrågan minskar, då minskar arbetstillfällena, folk blir arbetslösa och kan inte betala sina skulder vilket leder till en ond cirkel som utlöser en finanskris.

Riksbankens låga ränta och QE syftar till att få ut mer pengar i ekonomin för att undvika en finanskris, men skuldberget byggs då bara upp ytterligare vilket lägger grunden för en ännu allvarligare skuldkris längre fram. Med en större andel e-kronor i ekonomin som skapats av Riksbanken utan att någon annan måste skuldsätta sig skulle samhällets totala skuldnivå och risken för kommande skuldkriser minska.

6. Innovation och konkurrens

I dag fungerar konkurrensen i banksektorn mycket dåligt. Några få storbanker dominerar, de tar ut dyra avgifter och kan göra lite som de vill utan att förlora kunder. En av orsakerna till avsaknaden av alternativ är att endast stora banker och kreditinstitut har tillgång till Rix (ett slutet system för elektronisk internbetalning mellan bankerna).

Mindre banker som Jak och Ekobanken måste i dag gå omvägen via de dyra storbankerna. Riksbankens e-kronor skulle kunna administreras av mindre företag som vill utveckla innovativa betaltjänster utan att gå omvägen via någon storbank. Det skulle skapa en sund konkurrens i banksektorn med fler, billigare och mer hållbara alternativ till oss kunder.

”E-kronor kan komma att minska bankernas makt, öka jämlikheten, skapa en stabilare ekonomi med minskad skuldsättning, befria oss från finanskriser och krav på evig tillväxt.”

7. Möjliggör jämviktsekonomi utan tillväxt

Även den mest tillväxtivrande nyliberalen borde hålla med om att det är urbota dumt med en ekonomi som kollapsar om den inte växer tillräckligt snabbt; ett hållbart ekonomiskt system ska vara robust även under längre perioder av nolltillväxt eller nerväxt.

Men i dag kollapsar systemet utan tillväxt. För att vi ska kunna betala tillbaka de cirka 2 200 miljarder vi står i skuld med till bankerna plus de ackumulerande räntekostnaderna, måste vi ständigt producera mer i allt högre takt. För att få in nya pengar i ekonomin så vi kan återbetala skulden plus räntan måste vi dessutom skuldsätta oss ännu mer. Och nya lån får vi bara om banken vet att vi arbetar hårt och ser till att pengarna växer så banken är säker på att kunna få tillbaka beloppet plus räntan i framtiden.

Om riksbanken valde att tillföra ekonomin skuldfria e-kronor blir det möjligt att återbetala skulden plus räntan utan att skuldsätta oss ännu mer. Vi skulle då kunna bryta den onda skuldcirkeln och skapa förutsättningar för en hållbar jämviktsekonomi utan tillväxt.

8. Första steget mot ett suveränt penningsystem

När e-kronan finns på plats och fungerar kan vi slutligen utöka lagen från 1897 som ger Riksbanken ensamrätt att skapa sedlar och mynt, till att även omfatta affärsbankernas digitala pengar. De privata bankerna kommer då fråntas sin pengaskapande makt och bara kunna låna ut pengar som någon annan sparar hos dem.

Penningsystemet skulle då återigen stå under full demokratisk kontroll precis som innan bankerna började skapa digitala pengar.

Demokratisk kontroll

Avslutningsvis, e-kronor kan vid en första anblick tyckas vara ett obetydligt förslag, men det kan ha enorma konsekvenser. E-kronor kan komma att minska bankernas makt, öka jämlikheten, skapa en stabilare ekonomi med minskad skuldsättning, befria oss från finanskriser och krav på evig tillväxt.
E-kronor ger oss ökad demokratisk kontroll över skapandet av pengar och miljardvinsterna därav, pengar som säkerligen gör större nytta investerade i välfärden eller en klimatomställning än i rika aktieägares fickor. Kort och gott: ett underbart initiativ av Riksbanken!