Sedan USA och Kuba i slutet av 2014 påbörjade arbetet för att normalisera relationerna har USA bland annat lättat på sina rese- och handelsregler i förhållande till grannlandet. På Kuba finns det förhoppningar om att de förbättrade relationerna ska leda till att den långvariga amerikanska handelsblockaden hävs.

Men frågan är hur Donald Trump ställer sig till de framtida relationerna mellan länderna. De bedömare IPS talat med vill inte spekulera kring frågan, men flera av dem menar att de kubanska myndigheterna bör göra vad de kan för att förstärka de ekonomiska uppgörelser som gjorts med den avgående amerikanska administrationen.

– Oavsett vad så måste Kuba gå vidare med de ekonomiska reformerna och försöka lösa de saker som inte har fungerat på flera årtionden, säger den kubanske ekonomen Pável Vidal, som är professor vid Javeriana-universitetet i Cali i Colombia.

Pável Vidal har studerat de ekonomiska reformer som på senare år har genomförts på Kuba av Raúl Castros regering. Det senaste året har dock Kubas ekonomiska problem förvärrats av den ekonomiska och politiska kris som råder i Venezuela, som är Kubas främsta handelspartner och energiförsörjare.

Under årets första halvår växte den kubanska bruttonationalprodukten med en procent, vilket bara var hälften så mycket som förväntat. Och bedömningen för hela året är ännu sämre, då ekonomin förväntas minska med en procent.

Att demokraternas kandidat Hillary Clinton förlorade det amerikanska presidentvalet har skapat ytterligare osäkerhet.

– Jag tror inte att Trump kommer att rasera Obamaadministrationens framsteg i att normalisera relationen till Kuba, säger John Gronbeck-Tedesco, som är forskare i Amerika-studier vid Ramapo College i New Jersey, till IPS.

Samtidigt påpekar han att republikanerna nu även kommer att kontrollera USAs kongress.

– Därmed blir det svårare att veta om USA kommer att lyfta embargot och verkligen öppna upp för handeln mellan länderna, säger John Gronbeck-Tedesco, som skrivit en bok om relationerna mellan de båda länderna.

Det amerikanska handelsembargot mot Kuba infördes redan 1962 och består av en rad komplexa lagar som bara kan avskaffas av kongressen. Embargot anses av Kuba vara det främsta hindret för utveckling i landet.

President Barack Obama har sedan islossningen med Kuba inleddes i december 2014 genomfört åtgärder för att på sikt få bort handelsembargot. I slutet av oktober i år lade USA för första gången ned sin röst i samband med att FNs generalförsamling röstade om en resolution som kräver ett stopp för det amerikanska handelsembargot mot Kuba.

Barack Obama har sagt att hans målsättning har varit att öppningen mot Kuba inte ska gå att återkalla.

Bara en vecka innan presidentvalet sade dock Donald Trump att han planerade att upphäva lättnader i restriktioner gentemot Kuba – om man inte uppnår ett avtal som både USA och det kubanska folket vill ha, och även består av ”ett skydd för religiös och politisk frihet”.

Samtidigt har analytiker påpekat att både näringslivet och en stor del av de kubaner som är bosatta i USA är positivt inställda till de förbättrade relationerna mellan länderna.

En av Kubas främsta inkomstkällor är turismen, en bransch som på senare tid har upplevt en snabb tillväxt, samtidigt som antalet amerikanska turister som besöker landet hela tiden ökar. Detta trots att resor till Kuba fortfarande är belagda med restriktioner.

Under årets första halvår besökte nästan 2 150 000 utlänningar Kuba, varav knappa 137 000 amerikanska medborgare, en siffra som var nästan 80 procent högre än under föregående år enligt officiella siffror.

Den kubanske ekonomen Ricardo Torres menar att det finns flera skäl till att Donald Trump trots allt kan komma att föra en politik som är gynnsam för Kuba.

– I egenskap av affärsman kan han satsa på en pragmatisk politik som gynnar affärsintressen. Han har dessutom inga dåliga personliga erfarenheter av Kuba. Eftersom han saknar politisk erfarenhet kommer en stor del av besluten att tas tillsammans med hans rådgivare, säger Ricardo Torres.