Det blev inget totalstopp för vinstuttag, men ett tak på 7 procent. Förslaget från utredaren Ilmar Reepalu har väckt skilda reaktioner. Förödande, säger Friskolornas riksförbund. För försiktigt, menar Vänsterpartiet. Men att förslaget blir verklighet före valet tycks osannolikt.
Motståndet mot att begränsa vinstuttagen i skola, vård och omsorg är kompakt i riksdagen. Sverigedemokraterna – som uppvaktats flitigt av välfärdsbolagens lobbyorganisationer – har efter valet 2014 anslutit sig till Alliansens linje. Vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt sätter nu sitt hopp till den folkliga opinionen.
– Frågan är inte avgjord. Det finns ett stort stöd även från borgerliga väljare för vinstbegränsning och det är viktigt när man närmar sig ett val. Om Alliansen och SD röstar nej blir det istället en valfråga 2018, säger han.
Jonas Sjöstedt menar att frågan besvärar de borgerliga och pekar på att Moderaterna i sin eftervalsanalys såg den som en bidragande orsak till valförlusten.
Vilket förslag som regeringen lägger på riksdagens bord återstår att se. Vänsterpartiet har under lång tid sagt att ett stopp för vad de kallar vinstjakten är ett villkor för budgetsamarbetet med regeringen. Reepalus förslag om ett tak för vinstuttag på sju procent plus statslåneräntan, tycker partiet är alltför försiktigt.
– Det skulle kapa bort de värsta övervinsterna. Men vi vill se mer grundliga förändringar. Riskkapitalister och börsbolag har inte i välfärden att göra, säger Jonas Sjöstedt.
Exakt vilka krav han nu ställer på regeringen vill Jonas Sjöstedt inte säga. Moderaternas öppning för att göra upp med regeringen om att införa tydligare kvalitetskrav på välfärdsverksamheter avfärdar han däremot bryskt.
– Deras villkor är att bolagen ska få plocka ut hur stora vinster som helst. Det är helt en omöjlig utgångspunkt för förhandlingar, säger Jonas Sjöstedt.
Från Sveriges tre största friskolekoncerner Academedia, Internationella Engelska skolan och Kunskapsskolan är det tyst. Ingen av dem vill uttala sig i Syre. Men Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton skräder inte orden när hon beskriver Reepalus utredning.
– Den baseras på helt felaktiga premisser, det finns inga övervinster. Och inte har man kunnat visa att vinster skulle påverka kvaliteten negativt. Utredningen är en 850 sidor lång debattartikel, säger hon.
För att förhindra att välfärdsbolagen kringgår vinsttaket genom att lägga kapitalet på hög föreslår Reepalu också en gräns för hur hög likviditet man får ha. Något som Ulla Hamilton uppfattar som bakvänt.
– Hittills har debatten handlat om att man vill ha långsiktighet och att skolor inte ska gå i konkurs. Nu lägger man förslag i motsatt riktning, säger hon.
Sammantaget hotar förslagen såväl vinstdrivna som icke-vinstdrivna friskolor, menar Ulla Hamilton.
– Inte en enda människa kommer vilja riskera sin personliga ekonomi för att starta en skola.
Det hade varit ärligare att rakt av förbjuda verksamheterna, säger hon.
Men de som företräder de icke vinstdrivande skolorna har en helt annan bild.
– Att ett vinsttak skulle vara ett hinder för oss är helt uppåt väggarna. Det finns redan en massa verksamheter som har en organisationsform som helt förbjuder dem att plocka ut vinst, säger Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund.
Han hade önskat att Reepalu gått ännu längre.
– Vi skulle helst se att vinstintressen inte fanns alls. Med det här förslaget går det fortfarande att hålla på och köpa och sälja skolor. Den radikala åtgärden skulle vara att inte tillåta aktiebolag att driva skolor, säger Håkan Wiclander.
Förutom vinstfrågan har utredningen tittat på hur de idéburna, icke-vinstdriva alternativen kan främjas. Här är Håkan Wiclander besviken över resultatet. Han är positiv till de förslag som finns om att förenkla för ideella aktörer vid upphandling och information från staten till kommuner och landsting om fördelar med samarbete med de idéburna. Men det räcker inte om man vill stärka de idéburnas ställning gentemot de stora jättarna, menar Håkan Wiclander.
– Vi har tappat bort mångfaldsidén och närmar oss en oligopolsituation där ett fåtal stora koncerner blir allt större. Nu måste man stimulera den idéburna sektorn.
Friskolornas riksförbund delar de idéburna skolornas bild av att de stora växer på de små aktörernas bekostnad, men har en annan syn på orsaken.
– Det är bara de stora som vågar satsa i det osäkra läge som är nu, säger Ulla Hamilton.
