Den nigerianska terrororganisationen Boko Harams medlemmar rekryteras oftast av människor de redan känner – inte av personer de mött i moskéer eller av predikanter. Detta enligt en ny studie.
Enligt en ny rapport som tagits fram med stöd av Finlands utrikesdepartement finns det många missuppfattningar om orsakerna till att människor väljer att engagera sig i islamistiska grupper som Boko Haram.
Boko Haram är en nigeriansk terrorgrupp som genom mängder av våldsdåd har ställt till stor förödelse i landet. Organisationen vänder sig mot allt som har kopplingar till västvärlden och målsättningen är att driva bort alla ”icke- troende”.
Terrorgruppen fick stor internationell uppmärksamhet då man i april 2014 kidnappade 276 skolflickor från Chibok i Nigeria. Händelsen ledde till en stor kampanj i sociala medier för att flickorna skulle friges, men trots det är 219 av flickorna fortfarande försvunna.
I många internationella medier har tillväxten av radikala terrorgrupper som Boko Haram kopplats samman med farorna med islam och religiös extremism, men författarna till den nya studien menar att det även finns andra och djupare orsaker.
En av studiens författare är Mahdi Abdile, som leder forskningen och arbetet mot radikalisering vid finska Kyrkans utlandshjälp. Enligt honom var religiösa motiv ett av de främsta skälen till att människor kunde rekryteras till extrema grupper fram till terrordåden mot USA 2001 – men han menar att situationen sedan dess har förändrats.
Anneli Botha, oberoende expert på terrorism i Afrika, säger att det ofta förekommer förenklingar när drivkrafterna till att människor går med i grupper som Boko Haram ska förklaras.
– Det är lätt att skylla på religionen utan att gå djupare in på frågan. Men vår empiriska forskning visar att rekryteringsprocessen är betydligt mer komplex, säger Anneli Botha, som varit med och författat rapporten.
Enligt den nya studien, som bygger på intervjuer med före detta medlemmar av Boko Haram, hade närmare 60 procent av terrororganisationens medlemmar rekryterats av anhöriga eller vänner. Studien visar också att en av de främst drivkrafterna för att gå med var rädsla och hämndbegär.
– Oro för militära insatser driver många människor i händerna på Boko Haram, säger Anneli Botha till IPS.
I intervjuerna framgick även att många anser att befolkningen i norra Nigeria, som främst är muslimer, är utsatta för ständiga orättvisor samtidigt som befolkningen i landets södra delar åtnjuter många fler privilegier.
Enligt studien har kvinnor en framträdande roll i Boko Haram, även när det gäller planeringen av terrorgruppens olika aktioner.
– De kvinnliga före detta Boko Haram-medlemmar som intervjuades visade sig ha gjort betydligt mer än att arbeta med grundläggande service. De beskrev hur de deltagit i insamling av underrättelser och i träning. En del kvinnor beskrev sig själva som experter på explosiva ämnen, säger Anneli Botha.
