– Jag kan inte åka tillbaka. Det är många problem med att leva här illegalt, men här kan jag ändå överleva, säger Nahid, som brutit med sin familj i Afghanistan och flytt ensam till Europa.

Vi träffar henne hos Kontrapunkt, en social mötesplats i Malmö som drivs ideellt. Maten i den stora grytan som puttrar bakom bardisken är gratis, precis som de insamlade kläderna som delas ut från garderoben vid ingången.

Efter en lagändring i juni saknar de asylsökande vuxna utan barn som fått avslag skyddsnät. De får inte dagersättning eller plats på Migrationsverkets boenden. Kommunernas socialtjänst kan i vissa fall ge nödbistånd, men det täcker inte tak över huvudet. Nahid flyttar nu runt mellan olika vänner och har ännu aldrig tvingats sova utomhus. Men flera vi träffar på mötesplatsen berättar om människor som sover i Malmös parker.

– Jag är livrädd för att någon kommer att frysa ihjäl. Jag tror att det bara är en tidsfråga, säger Johanna Nilsson, aktiv på Kontrapunkt.

Några exakta siffror på hur många som lever som Nahid finns inte, men Migrationsverket kommer i år att lämna över drygt 8 000 hemvändandeärenden till polisen. Merparten handlar om att söka upp personer som avvikit i samband med att de fått avslag. Om två år väntas den siffran nära på dubbleras

– Det blir mer och mer avslag i systemet ju längre tiden går, säger Sverker Spaak, ansvarig för återvändandefrågor på Migrationsverket.

Den stora boomen släpar alltså efter i förhållande till flyktingvågen förra hösten. Mer komplicerade ärenden, med personer från länder där sannolikheten att få uppehållstillstånd är förhållandevis liten, drar ofta ut på tiden då de överklagas.

– Ett ärende som är knepigare tar ju längre tid att utreda. Även om vi arbetar med dessa så kanske inte besluten börjar komma förrän nästa år, säger Spaak.

I takt med att allt fler människor riskerar att hamna under radarn ökar också risken för ett samhälle i samhället.

– De måste ju leva. En sak det här betyder är att du och jag får billig mat. De här människorna jobbar på lager med grönsakshantering och på restauranger, säger Sanna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas riksråd och hedersdoktor vid Malmö högskola. Hon ser en risk för att Sverige riskerar att hamna i en situation som liknar den i till exempel USA, där många lever och arbetar utan uppehållstillstånd eller medborgarskap.

– När den asylsökande nått vägs ände återstår valet mellan att återvända till det outhärdliga man flytt från eller att kliva ut ur samhällsgemenskapen och bli papperslös. Det är ett ickeval, säger Vestin.

Nahid kommer att stanna i Malmö, trots avslaget och trots att hon saknar både pengar och bostad.

– Jag måste fortsätta min väg. Jag hoppas att jag ändå ska få stanna i Sverige.