Den 26 september tidigare i år undertecknade Colombias president och vänstergerillan Farc ett historiskt fredsavtal som satte punkt för ett över halvt sekel långt inbördeskrig med tusentals offer.

Landets president Juan Manuel Santos blev årets mottagare av Nobels fredspris, men fredsavtalet röstades den 2 oktober ner av en knapp majoritet av den colombianska befolkningen. Parterna har sagt sig villiga att återvända till förhandlingsbordet och eldupphöret har förlängts till årsslutet.

Många nya frågetecken har tecknats i Colombias osäkra framtidshorisont.

De slutsatser som ändå kan dras sedan parterna först inledde fredsförhandlingar för fyra år sedan får många, däribland forskare, att skönja ljus i mörkret. Det utbredda våldet i rurala regioner i Colombia som tidigare var krutdurkar och slagfält mellan gerilla å ena sidan och stat och paramilitära grupper å den andra har kraftigt minskat. Det tystnade krigslarmet har även fått biologer att börja återvända till Colombias unika ekosystem.

– Biologer tillhörde de ledsnaste när det gäller utfallet i folkomröstningen, säger Susanna Caballero, biolog vid Andernauniversitet i Bogotá, till tidningen Science.

Colombia besitter över 300 distinkta ekosystem som agerar hem åt närmare 10 procent av världens arter. Men alltjämt finns många kala fläckar som aldrig kunnat dokumenteras eller undersökas vetenskapligt på grund av den väpnade konflikten. Eldupphöret och det efterlängtade fredsavtalet såg länge ut att agera språngbräda för biologer och antropologer ut till Colombias glest bebodda södra regioner. Bara under 2016 upptäcktes ett hundratal nya arter i Colombia, enligt Humboldtinstitutet i Bogotá. Men den väpnade konflikten agerade även ett slags sköld mot skogsavverkning och industriell etablering i ekologiskt känsliga områden i södra Colombia, skriver Science.

En övergång till fred medför en rad utmaningar när det gäller att balansera ekonomiska satsningar i rurala regioner med hänsyn till ekokänsliga områden. Från forskarhåll är förhoppningarna emellertid stora för högre anslag, något som de senaste decennierna varit lidande till följd av Colombias dyra militärapparat. Enligt FN spenderade Colombia endast 0,14 procent av sin BNP på forskning – bland de lägsta i Sydamerika.

– Snart kan det finnas mer pengar till forskning och teknik, säger Juan Posada, ekolog vid Rosariouniveristet i Bogotá, till Science.

I helgen undertecknade Farc och den colombianska regeringen ”ett modifierat avtal” i Kubas huvudstad Havanna. Avtalet avser ta ställning till den oro som många colombianer yppade och som tros ha legat till grund till det negativa utfallet i folkomröstningen den 2 oktober. Farc-medlemmar ska enligt det nya avtalet fortsättningsvis kunna väljas till politiska poster.

– Det nya avtalet ger en möjlighet att röja tvivel, men framför allt ena oss, säger Humberto de la Calle, regeringens huvudförhandlare, till nyhetsbyrån AP.