Det är en tidig förmiddag i slutet av september, men det är redan varmt som en sommarmorgon. Humlorna surrar, välmående blåmesar leker i buskarna och fruktträden dignar av frukt. I en halvcirkel står ett tiotal människor i varierande åldrar, alla klädda i typiska friluftskläder, och lyssnar uppmärksamt på vad mannen framför dem säger.

– Syftet med Holma skogsträdgård är att skapa ett odlingssystem i samklang med naturen som till stor del kan sköta sig själv och inte behöver så mycket resurser utifrån.

Mannen som talar heter Esbjörn Wandt och är lärare på Holma folkhögskola. Han är även grundare till Holma skogsträdgård – samma skogsträdgård som han nu står och föreläser i. Det är dock inte vilket gammal skog som helst utan Sveriges enda demonstrations- och testskogsträdgård. Skogsträdgårdsodling är en odlingsform som ofta används i permakultur, vilket innebär att man ska visa omsorg för jorden och människor och verka för att använda och fördela jordens resurser på ett rättvist sätt.

– Permakultur är ett analys- och planeringsredskap. Det är ett system som både producerar och bygger upp till skillnad från de traditionella som bara producerar, säger Esbjörn Wandt.

Människorna i halvcirkeln, tillika besökare på en av skogsträdgårdens många aktivitetsdagar, lyssnar uppmärksamt. Efter rundturen ska de nämligen hjälpa till att röja lite bland björnbärssnåren som håller på att ta över ett stängsel.

Naturens gång

Holma skogsträdgård anlades 2004 med stöd av Jordbruksverket. I dag används den också för undervisning i skogsträdgårdsodling av den nystartade Holma folkhögskola. Den är även öppen för allmänheten och brukar besökas av bland annat barnfamiljer och förskolor, något de länsade hallonbuskarna är ett vittne på. Det förekommer även studiebesök från föreningar, skolor och universitet.

– Permakultur handlar om att vara medskapare med naturen. Vi bygger upp ett system där vi blir lite som samlare och jägare igen. Det är det vi en gång är gjorda för och det märks så tydligt att vi trivs med att leta upp, lukta och känna, säger Esbjörn Wandt.

Själva företeelsen skogsträdgårdar har existerat i tusentals år, men det var inte förrän på 1990-talet som den brittiske trädgårdspionjären Robert Hart gav ut den första boken på området.

Det finns ingen fast mall över hur en skogsträdgård kan se ut. Inte heller var den bör anläggas. Det viktigaste, enligt Esbjörn Wandt, är att man lär sig principerna samt bestämmer sig för hur mycket tid man vill lägga på trädgården.

– Man kan göra det lätt för sig och anlägga miniskogsträdgårdar med ett äppelträd, ett par bärbuskar och fleråriga grönsaker som fungerar som marktäckare. Man kan också skapa mycket komplexa odlingar med många arter inblandade. Det viktigaste är dock mångfalden och samplantering av växter som gynnar och gödslar varandra.

Det handlar således om att använda naturens egna logik för att bygga upp ett rikt och fungerande ekosystem som människan sedan är med och formar.

Produktionsskog går bort

Trots att stora delar av Sverige består av skog är det dessvärre inte bara att börja plantera mellan stammarna. Dels behöver man bygga upp jorden, dels är ytorna för stora. Dock utesluter inte Esbjörn att det skulle gå att odla klätterväxter som exempelvis minikiwi och chisandra i en produktionsskog.

– Man kan börja ”från scratch” på exempelvis en gammal åker – så skedde på Holma. Man kan också skapa en skogsträdgård genom att utgå från befintlig skog, men då handlar det om ett helt annat tillvägagångssätt. Idealet är att det finns några träd från början som man kan dra nytta av, säger han och plockar vad som ser ut att vara ett luddigt gult päron från ett tanigt träd.

Det visar sig vara kvitten – ett träd som vanligtvis växer på betydligt varmare platser som Sydeuropa och Mexiko, men som nu bär frukt i södra Sverige.

Enligt Esbjörn går det att odla så gott som alla frukter och bär även på dessa breddgrader. I en skogsträdgård i Stjärnsund i Dalarna har man till och med odlat sichauanpeppar, mullbär och mispel. Hur det kommer att bli i framtiden, med ett allt varmare klimat återstår dock att se. Värmen kommer förvisso göra det möjligt att odla fler sorter, men innebär även att skadedjuren och sjukdomarna blir fler. Eftersom Esbjörn och hans kollegor helst inte använder sig av konventionella pesticider bemöts eventuella angrepp med så stor mångfald som möjligt.

– Vi vill ha insekter som hjälper till. Blomflugor är duktiga på att hitta bladlöss som deras larver sedan äter upp. Vi ser till att blomflugorna har mat så att de kan ägna sig åt att bekämpa ohyran. Även spindlar är jättebra eftersom de tar allt som det är för mycket av.

Arbeta med naturen

Holma skogsträdgård består av sju lundar som är drygt 200 kvadratmeter stora, alla med olika inriktningar. I en av dem, nötlunden, pågår just nu ett projekt där besökarna får provsmaka bär från den koreanska silverbärbusken. Det är ett litet rött bär som till en början smakar ganska kärvt, men som har en söt och inte alls oangenäm eftersmak. Efter provsmakningen får de notera vilket nummer som sitter runt stammen och i en speciell pärm noteras om det finns någon buske som har speciellt goda bär. På så sätt får endast de allra godaste bären föröka sig vidare.

Besökarna tar sig an uppgiften med stort allvar och smaskar under koncentrerad tystnad på bären från samtliga buskar. En av testpersonerna är Lina Andersson från Malmö. Hon har läst mycket om permakultur och har kommit hit för att se hur det tillämpas i verkligheten.

– Jag tror att det är så här man ska göra – bygga upp och sedan låta naturen sköta sig själv. Vi ska arbeta med naturen, inte emot den genom att använda gödsel och pesticider.

Hon hoppas att urban permakultur ska bli en självklarhet i framtiden och att skogsträdgårdar ska se till så att städer producerar och inte bara konsumerar.

Konceptet sprider sig

Några som har tagit fasta på skogsträdgårdar som grön oas är Region Jönköpings län som i samarbete med högskolan i Jönköping och Riksbyggen inlett forskningsprojektet ”Mångfunktionella utomhusmiljöer som främjar hälsa och hållbarhet: en studie av samverkansprocesser för stärkta ekosystemtjänster i staden”. Projektet finansieras av Formas och kommer att involvera bland annat ett tiotal förskolor.

– Vi vet att barn som vistas mycket i gröna miljöer mår bättre, rör på sig och utvecklar sitt lärande. Tillgång till lättskötta naturliknande odlingsmiljöer uppmuntrar till rekreation och möjligheterna att odla mat stimulerar barnens intresse för att äta olika sorters grönsaker, frukter och bär. Få barn har dock tillgång till skolträdgårdar och odlingsmöjligheter i sin närmiljö och skogsträdgårdar kan mycket väl vara en bra lösning på just detta, säger Tobias Samuelsson, docent och lektor i sociologi vid högskolan i Jönköping.

Regionen kommer bland annat att erbjuda inspirationsträffar och stöd för att driva utvecklingsarbetet. En del av träffarna kommer att handla om skogsträdgårdar inspirerade av Bärfis-projektet i Holma – ett tre år långt projekt där barn från Malmö och Höör använde skogsträdgården som läromiljö och fick vara medskapare i ett ätligt ekosystem.

– Förskolorna kommer att få verktyg för att jobba med mångfunktionella förskolegårdar som både fångar in mer grönytor, men också stimulerar till rörelse och kunskap om ekosystemtjänster, säger Jesper Ekberg, folkhälsochef i Region Jönköpings län.

Projektet, som förhoppningsvis kommer att resultera i friskare barn med bättre förutsättningar för lärande och kunskap, planeras dra igång våren 2017 och sträcka sig drygt ett år fram i tiden.