Norge har hittills tillhandahållit licenser till 13 bolag i Barents hav, nära Rysslands territorialvatten, däribland svenska Lundin Petroleum och norska statens Statoil. Arktis tros ruva på några av planetens största naturresurser, vilka inte varit möjliga att komma åt förrän på sistone till följd av allt mer isfria perioder.

 Men sedan 2014 har Norge en grundlagsparagraf som säger myndigheter ska värna om miljö och natur för framtida generationer. Enligt grundlagsparagrafen ska var och en har rätt till en miljö som säkrar hälsan och till en natur vars produktionskapacitet och mångfald bevaras.

Därutöver ska naturresurser disponeras utifrån långsiktiga och allsidiga överväganden vilka ska skydda denna rätt också för framtida generationer. Myndigheternas uppgift är att vidta åtgärder för att implementera dessa principer. Greenpeace vill nu pröva grundlagsparagrafen juridiskt tillsammans med miljöorganisationen Natur og Ungdom.

– Norge var ett av de första länderna att ratificera klimatavtalet från Paris, men avtalet hann inte ens träda i kraft förrän norska staten valde att öppna för ytterligare oljeborrning. Det visar på ett monumentalt hyckleri, säger Truls Gulowsen, chef för Greenpeace i Norge.

Greenpeace förser domstolen med 22 000 namnunderskrifter i samband med stämningen, vilket vittnar om frågans politiska sprängstoff i Norge. Det är emellertid inte bara Greenpeace som kritiserar den norska staten för dess planer på en storskalig energirusch i Arktis, även forskare kritiserar Norge för sina utdelade licenser och menar att politiken kan äventyra landets klimatförpliktelser enligt Parisavtalet.

– [Den norska regeringen] agerande går stick i stäv med den vetenskapliga konsensus som låg till grund för Parisavtalet. Norge tycks inställda på att sabotera avtalet redan innan det trätt i kraft, säger James Hansen, tidigare chef för Nasas Goddarinstitut för rymdstudier.