Turkiet har aviserat att bygget av en 900 kilometer lång mur längs med den syriska gränsen kommer att stå klar i februari nästa år. Officiellt ska muren hindra ”illegala gränsöverskridanden” men bedömare tror även att bygget ska fungera som lockbete i förhandlingarna med EU.
Regeringen ledd av president Recep Tayyip Erdogan är under press från flera håll, dels från EU för den politiska utvecklingen efter den misslyckade statskuppen i juli, dels från militäralliansen Nato som uppmanar Turkiet att säkra gränsen mot IS-kontrollerade områden i Syrien. Muren, som kostat turkiska skattebetalare cirka fem miljarder kronor, är inspirerad av USAs dito längs gränsen till Mexiko, och börjar nu bli färdig.
– Bygget kommer att färdigställas inom fem månader, säger en regeringsföreträdare till nyhetsbyrån Reuters.
Läget utmed gränslandet mellan Turkiet och Syrien är det värsta tänkbara, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch. I våras sköts fem syriska flyktingar till döds av turkisk gränspolis efter att ha försökt nå den turkiska sidan. Förra veckan hände det igen; den här gången var dödsoffret en 15-årig syrier.
Turkiet kritiseras av människorättsorganisationer för sin behandling av flyktingar vid gränsen till Syrien, men även för sina massuppsägningar av lärare och statligt anställda samt nedläggningar av tv- och radiokanaler. Från officiellt håll försvaras tilltagen som drabbat tusentals människor med hänvisning till den misslyckade statskuppen och landets kritiserade antiterrorlag.
Samtidigt fortsätter förhandlingarna mellan EU och Turkiet. I centrum står migrationspolitiken, men i bakgrunden hägrar Turkiets intresse för ett EU-medlemskap, förhandlingar som pågått under lång tid men som gått i stå sedan den senaste tidens politiska utveckling i landet. I SVTs Agenda kom president Erdogans chefsrådgivare Ilnur Cevik med vad många tolkade som hot ifall EU inte uppfyller sin del av flyktingavtalet.
– EU får ta konsekvenserna av att migranter väller in i deras länder. Vi kan inte stoppa de här människorna hur länge som helst. Då får vi säga: ”Okej, om ni vill åka, där ligger de grekiska öarna, där ligger EU”, sa han i intervjun.
Ilnur Cevik nämnde bland annat Turkiets krav på slopade visumkrav för turkiska medborgare som besöker EU, något som ännu inte beviljats men som lyfts fram som ett stort steg mot ett närmande till unionen. Ceviks ordval fick omgående kritik av inrikesminister Anders Ygeman (S).
– Jag tycker att det är ett oacceptabelt hot och det visar hur viktigt det är att den europeiska unionen bygger upp sin egen gränskontroll så att vi inte kan utsättas för den här typen av hot, sa Ygeman i Agenda.
