– Jag har precis börjat gå i skolan, något jag aldrig trodde skulle ske. För mig var det alltid viktigast att mina barn skulle få gå i skolan, säger Olga Campos.

Hennes egna barn är större nu, men när de fortfarande var små var vardagen kämpig.

– Numera hjälper barnen mig, men förr var jag helt ensam eftersom min man lämnat mig. Det var tufft att uppfostra barnen själv, men tack vare arbetet med grönsaksodlingarna och som städerska, klarade jag det, berättar hon.

Hon hyr en tre hektar stor åker där hon odlar grönsaker, som behöver skötas oavsett väder. Odlingen sköter hon tillsammans med sin svärdotter Limbania Limache.

Liksom i andra delar av världen är kvinnliga jordbrukare utsatta för en ekonomisk och social diskriminering även i Argentina.

– Landsbygdskvinnor har inte samma tillgång som män till markrättigheter, krediter eller utbildning. Ofta är den officiella politiken formulerad av och inriktad på män, medan kvinnorna hamnar i bakgrunden, säger Cecilia Jobe, vid FNs jordbruksprogram, FAO, i Argentina, till IPS.

Olga Campos säger att hyran för marken är hög.

– Jag skulle verkligen vilja köpa min egen mark, och vi hoppas på möjligheten att kunna köpa den.
Men att få lån är jättesvårt, berättar kollegan Limbania Limache.

– De får en att gå runt i cirklar ända tills man tvingas ge upp, säger hon.

Närmare 1,7 miljoner argentinska kvinnor beräknas arbeta ute på landsbygden.

– Landsbygdskvinnorna producerar den mesta av familjernas mat och produkter som kan säljas på marknaden. Kvinnorna använder dessutom sina inkomster till mat och för barnens behov, säger Patricio Quinos, som arbetar med familjejordbruk vid landets jordbruksdepartement.

Patricio Quinos säger att FN-studier har visat att ett barns chanser att överleva stiger med 20 procent när det är mammorna som ansvarar för hushållets pengar.

Den grupp som enligt honom drabbas svårast av könsdiskrimineringen är de fattiga kvinnorna på landsbygden.

– På många sätt osynliggörs de som produktiva, ekonomiska och sociala subjekt, säger Patricio Quinos.

Tvåbarnsmamman Limbania Limache önskar att hennes barn får en annan framtid.

– Jag skulle vilja att mina barn studerar och arbetar någon annanstans eftersom livet på landsbygden är hårt, säger hon.

FAO har beräknat att om världens landsbygdskvinnors rättigheter respekterades så skulle det leda till att uppemot 30 procent mer mat skulle kunna produceras. Det skulle mätta 150 miljoner fler människor på jorden.

Jordbruksingenjören María Lara Tapia uppmanar människor att i högre grad satsa på att odla och sälja ekologiska grönsaker, något som befolkningarna i städerna i allt högre grad efterfrågar.

– Att vara kvinna på landsbygden är tufft. Jag anser att det är en mycket konservativ miljö, säger María Lara Tapia som är verksam i El Pato och har problem att få fram sitt budskap till manliga jordbrukare.

Ofta betraktas inte kvinnornas insatser som något riktigt arbete, säger hon.

– De anses inte arbeta utan ”hjälpa till”. Mannen, pappan eller brodern säger åt dem att ”komma och hjälpa till på åkern”. Detta trots att kvinnorna arbetar där på samma sätt som männen, säger hon.