DEBATT För första gången i historien står mänskligheten och hela biosfären inför ett gemensamt hot. Inte ens de mest priviligierade kommer i längden undan de förödande konsekvenserna av klimatförändringar och utarmning av biologisk mångfald. Ska vi ha en chans att tackla dessa unika hot krävs en helt ny social och ekonomisk ordning. Det sista vi behöver är beslut som driver världen ännu längre åt fel håll och cementerar ett ohållbart system, som det nu aktuella ”frihandelsavtalet” Ceta.
Fler än hälften av världens 100 största ekonomier är inte stater utan företag. Små och lokala företag omhuldas visserligen i ord av flertalet politiker men inte i handling. De slås i växande grad ut av allt större megakoncerner.
Istället för att driva på ytterligare maktkoncentration behöver regeringar och parlament börja främja en solidarisk ekonomi, som i flera europeiska länder är på väg att bli ett etablerat begrepp. I en solidarisk ekonomi drivs företag med ett vidare syfte än vinstmaximering. Det finns redan många lönsamma företag där ekologiska och sociala drivkrafter utgör en självklar grund.
Nätverket Economy for the Common Good finns sedan 2011 i Österrike och har spritts till flera länder, däribland Sverige. Företagen som deltar redogör för sådant som medarbetarinflytande, miljöpåverkan, jämställdhet och hänsyn till kommande generationer och lokalbefolkning i sina balansräkningar. Tillsammans utvärderar de systematiskt sina verksamheter och hjälps åt att förbättra sina resultat. Även ekonomiskt stöd företag emellan uppmuntras. Inte bara ägarna utan alla som berörs av företagets verksamhet, som medarbetare, kunder och ortsbefolkning, ska ha ett reellt inflytande. Kommuner och regioner har anslutit sig eller överväger att göra det.
I USA finns sedan 2010 en särskild bolagsform i samma anda, Benefit Corporation, som förutom ekonomisk vinst syftar till att generera sociala och ekologiska mervärden.
Det tyska oberoende forskningsinstitutet IÖW som studerar ekologisk ekonomi undersöker vad som driver små och medelstora företag. En pilotstudie visar att många inte ser ständig tillväxt som ett prioriterat eller ens önskvärt mål. Ett sådant tillväxtneutralt företag är bryggeriet Neumarkter Lammsbräu som verkat i Bayern sedan 1628. Detta familjeföretag har arbetat i flera decennier för att etablera ekologisk ölproduktion. Förutom att ge jobb åt 110 anställda har företaget knutit över 130 lantbruksföretag till sig, som levererar råvaror. Miljöbelastande transporter minimeras och ekologisk produktion ger fler jobb än konventionell. Alla gynnas.
Bönderna har valt att leverera till Lammsbräu även under perioder då de kunnat få mer betalt om de sålt till andra, och bryggeriet i sin tur garanterar dem långsiktigt samarbete.
Här ser vi nyttan av en ekonomi byggd på tillit och samarbete istället för skoningslös global konkurrens. Samarbetskraft trumfar konkurrenskraft.
Ännu ett exempel på aktiv regionalisering som motkraft till överdriven globalisering är de regionala valutor som kompletterar euron i ett 40-tal tyska regioner. Dessa bidrar till att stärka den lokala ekonomin.
En solidarisk ekonomi kräver även insatser på nationell och global nivå. Kamp mot skatteflykt och skatt på flygresor är exempel på konkret politik som måste till för att Paris-avtalet och FNs Agenda 2030 ska bli mer än vackra ord.
Istället för att okritiskt bejaka Ceta och TTIP måste en rödgrön regering värd namnet medvetet befrämja en solidarisk ekonomi. Regeringen bör också lyssna på påven Franciskus som i dagarna besöker Sverige. Han konstaterar att ”så länge vi inte går till roten med de fattigas problem genom att avvisa marknadens absoluta överhöghet” och att vi ”genom att attackera de strukturella orsakerna till ojämlikhet” inte kommer att finna någon lösning på världens problem. Påven har också varit tydlig med att dagens ekonomiska system är oförenligt med värnandet av skapelsen. Vi instämmer helhjärtat.
