En gång fick jag en fantastisk tröja av en kompis. Från början var det en sladdrig gul pyjamaströja i lite blank syntet, men någon hade målat den i grönt och rött och blått, lysande, levande och vackert. Jag vet inte vem, för vi visste tre som hade haft den före oss och ingen av dem var först. Jag hade den tills den ramlade sönder och har viktiga minnen för livet med den.

I boken Slow fashion – din guide till smart och hållbart mode får vi möta flera plagg som har en historia och får fortsätta att betyda något. En kofta med minnen av en älskad katt, ett par shorts för en tia på Röda korsets secondhand, ett par kängor som fick leva livet.
Men framför allt är Slow fashion en handbok i klädval och klädvård för den som inte vill bidra till miljömässigt och socialt ohållbar modehets. Författarna går igenom hur dagens textilindustri och mode fungerar. De beskriver hur olika material produceras, hur produktionen påverkar människor och miljö och hur handeln hålls igång med reor och nya bud om vad man borde ha på sig.

Sedan berättar de hur man kan göra för att hoppa av det billiga snabbmodets ekorrhjul. I stort går det ut på att a) köpa kvalitet som håller i bästa möjliga material, b) ärva, byta, låna, hyra och köpa begagnat och c) ta hand om sina kläder.

Det är bra råd, info om olika märkningar, checklistor att använda när man handlar eller rensar garderoben, bra tankar om kläder och stil. Ibland mångordigt och inte så lätt att följa för alla. Behöver man stora storlekar är det till exempel svårt att köpa begagnat, och om ekonomin är liten och kortsiktig, vad hjälper det då att ett dyrt plagg blir billigare i längden?

Men Jennie Johanssons och Johanna Nilssons bok ger goda möjligheter att hitta en ände att börja i. Till exempel alla bra tips om hur man kan behålla sina favoritplagg.

Det faktum att somliga kläder är gjorda av delar av djur problematiseras en del. Författarna skriver att man ska tänka på att läder är ett dött djurs hud, vanligen behandlad med miljöfarliga kemikalier, men också att så kallat veganläder vanligen är någon form av plast. När det gäller ull uppmanar de läsaren att ta reda på hur djurhållningen ser ut.

Det framgår också att bomullsodling med konventionella bekämpningsmedel skadar både djur- och växtliv, och förstås att syntetmaterial kloggar igen haven med plastskräp. Allt går kanske inte att göra rätt, men man får bra vägledning i att göra sitt bästa.

Medan jag läser börjar jag fundera över egna renoveringsobjekt. Det verkar så kul med olika dekorativa lagningsmetoder. Tänk om den färgglada tröjan hade fått vara med lite till … fast det var ju det där med syntet. I alla fall finns det mer som behöver lagas, och Jennie Johansson och Johanna Nilsson har lyckats göra det långsamma modet inspirerande.