Den som vill bygga och bo ekoreko har numera en hel del material att välja på. Balkar eller hela segment i massivträ, kanske med dymlingar i stället för lim. Isolering av fluffad cellulosa från barrskog. Grund av cell- eller skumglas. Smarta lösningar för att snåla på energin och såklart generera förnybart.

Men i ett av husets rum råder ännu det mörker som länge omfattade hela sektorn: Våtrummet.

Nyligen arrangerade dock Sörmlands museum ett seminarium på temat, i ett idylliskt och varsamt renoverat gammalt fähus på Nynäs slott söder om Stockholm.

– Jag har aldrig hört talas om något liknande, säger Johannes Riesterer, lerhushantverkare och en av de inbjudna experterna, och spänner ögonen i mig.

– Det brukar vara antingen industrin som informerar om sina vattentäta koncept. Eller ekotalibaner som hatar alla tätskikt. Här finns ett försök att tala öppet.

Moderna krav

Sveriges nestor vad gäller kunskap om gröna hus, arkitekten och författaren Varis Bokalders, intygar att det är närmast unikt att överhuvudtaget prata organiserat om möjligheten att konstruera annorlunda badrum, sundare inte bara för miljö och boende utan kanske även för byggnaden själv.

– Jag har aldrig varit med om det förut. Det känns jätteroligt.

Utmaningen är inte försumbar. Den moderna svenskens krav på att ha rejält varmt hemma trots ihållande kyla, blåst och regn ställer redan det tuffa krav på huset och skapar risker för energiförluster eller fuktskador. När vi därtill förväntar oss varma bad och heta duschar inuti detta hus — i värsta fall är det tonårsbarn eller andra som vill duscha länge — då blir ekvationen faktiskt på gränsen till vad mänskligheten hittills kunnat klara av.

Priset för tätskikt

Kortsiktigt verkar dagens tätskikt, i form av plaster, spackel, fogmassor och annat, fungera bra. Långsiktigt är dock prislappen potentiellt hög, på grund av kemikalier med bevisad eller möjlig toxicitet för människa och miljö i såväl produktion som förbrukning och ibland hög energiåtgång i tillverkningen. Vattenläckage bakom tätskikten kan också ta tid att upptäcka och bli ödesdigra.

– Tyvärr är nästan alla hus dåliga, säger byggnadsskadeingenjören Anders Wennerblad som också medverkar på seminariet.

Plåt i duschen

Hur går det då till? Ett tätskikt, i plåt eller emalj, placeras just där familjen ska duscha eller bada. Kakel och klinker menar Riesterer är en farlig lyx, med ofta giftiga och ändå otäta fogar. Varis Bokalders har dock själv byggt så och påpekar att det lyckats väl för pionjärerna i den stockholmska ekobyn Understenshöjden.

I resten av rummet är lera utmärkt, vilket kräver viss färdighet och arbetstid men finns gratis i naturen. Lerans starka fuktbuffrande egenskaper gagnar inomhusklimat och sparar energi. Skivor finns också, ofta med inslag av cement. Bärande lager kan vara tegel, mineralisk isolering och i väggarna trä.

Vad säger då den mäktiga konventionella byggbranschen om upplägget?

– Inte enkelt, men fullt genomförbart. Är det byggtekniskt möjligt? Ja, säger Jochum Eliasson, sedan decennier en av kakel- och klinkerbranschens starka män.

– Det låter ju som en dröm, säger Anders Wennerblad.

Bygglov och skador

En separat fråga är vad kommunen, staten och försäkringsbolaget säger. Kanske i den relevansordningen.

Bygglovshandläggare behöver godkänna upplägget, och kan vara skeptiska eftersom det finns så försvinnande få exempel på okonventionella badrum. Så länge du kan förmedla att du vet vad du gör och förstår riskerna bör dock både kontrollansvarig och tjänstemän acceptera planerna. Detta oavsett om de strider mot de rekommendationer som Boverket och den vinstdrivande byggbranschen (trots jävsförhållandet) själva har tagit fram.

Lagkravet tycks vara vattentätt i de delar som direkt utsätts för vatten och ”vattenavvisande” på övriga.

Försäkringsbolagen utgår ofta från ovannämnda konventioner med följden att skador i okonventionella badrum ej täcks. Här är fältet öppet för den hugade självbyggaren att antingen försöka övertyga bolaget om att rummet är minst lika bra som andra, eller försöka förhandla ner premien om våtrummet ändå inte skyddas.