Naime Lushí, Azem Fetai, Raida Badal och Dunja Hussein läser alla svenska för invandrare på skolan i Eslöv.
Naime berättar att hon kommer från Kosovo. Hon har bott i Sverige i två år och har läst svenska i ett år. Hon pratar både albanska och svenska.
Vad är svårt med att lära sig ett nytt språk?
– Grammatik. På mitt hemspråk är det svårt med grammatik och på svenska är det dubbelt så svårt.
Hon berättar att hon har en nioårig dotter som är bra på svenska.
– Hon pratar bra svenska så hon hjälper mig mycket. Jag pratar svenska med henne för att öva. Sedan tittar jag på svensk tv för att träna svenska och jag har en svensk kompis och vi pratar i telefon.
Naimes klasskamrat Raida är från Irak och kom till Sverige för sex år sedan. Hennes modersmål är kurdiska.
– Jag kan inte gå till doktorn och prata kurdiska. Jag måste kunna prata svenska och jag tycker om det. När jag kom till skolan förstod jag inte mycket. Ibland förstod jag men kunde inte svara. Det fastnade i halsen. Nu kan jag svara och jag förstår och jag kan skriva och läsa på svenska.
Är det något särskilt du tycker är svårt med svenskan?
– Att skriva är lite svårt för mig. Jag glömmer bokstäver ibland.
I samma klass som Naime och Raida går Azem, som kommer från Makedonien. Han har bott i Danmark i femton år och pratar både danska och makedonska. Och nu även lite svenska.
– Det är lättare för mig för jag förstår nästan allt. Läsa och skriva kan jag. Uttalet är den svåra biten för mig, säger Azem.
Dunja kommer från Irak och pratar kurdiska, arabiska och svenska. Hon har bott i Sverige i snart tio år och har gått i skolan i fyra år.
– Jag har lärt mig mycket språk på dagiset där jag jobbade. Det är mycket bra när man jobbar och träffar dem som jobbar där och som pratar svenska. Här i skolan tränar jag på skrivandet för det är det jag tyckt varit svårt. Jag säger rätt men skriver fel.
Att lära sig svenska har underlättat mycket berättar Dunja.
– Nu klarar jag mig. Om jag ska till läkaren, dagis eller andra ställen så klarar jag mig själv.
