Den 1 maj arrangeras en demonstration med start på Norra Bantorget mot det nya lagförslag som inskränker strejkrätten. Förslaget är framlagt av regeringen med stöd från ledningarna för arbetstagarorganisationernas centralorganisationer LO, TCO och Saco samt från Svenskt Näringsliv.
– Strejkrätten är det grundläggande maktmedel som fackförbunden har för att påverka arbetstagarnas situation. Får vi inte använda oss av stridsåtgärder, kan arbetsgivaren försämra våra villkor utan att vi kan göra något, säger Ola Hakefelt, huvudskyddsombud och fackstyrelserepresentant i Livsklubben på Nybergs Deli, som ligger i närheten av Globen.
Hans fackklubb kommer att demonstrera 1 maj under parollen ”Tillsammans för strejkrätten”. Demonstrationen arrangeras av nätverken Strike Back och Försvara Strejkrätten. Försvara Strejkrätten beskriver sig som en partipolitiskt oberoende samling med målet att bilda opinion mot försämringar av fackliga rättigheter.
Enligt Facebook-evenemangets inbjudan riktar sig demonstrationen till ”partipolitiskt obundna, socialdemokrater, vänsterpartister, anarkister, kommunister, syndikalister, alla som ser inskränkningen av strejkrätten för vad den är: Ett svek mot arbetarrörelsen”.
Evenemanget inleds på Norra Bantorget klockan 17. En rad talare är anmälda och ska berätta om lagförslagets konsekvenser, bland annat en styrelserepresentant från Ola Hakefelts klubb.
"Ett stort missnöje i medlemsleden"
Regeringen har sagt ja till förslaget om utökad fredsplikt på arbetsmarknaden. Den 2 maj, dagen efter arbetarrörelsens internationella högtidsdag, överlämnas förslaget till riksdagen. I juni ska förslaget debatteras i riksdagen, därefter fattar riksdagen beslut.
– En av de allvarligaste försämringarna är att det skapar möjligheter för avtalsshopping. Även om en grupp arbetstagare har skrivit ett kollektivavtal på en arbetsplats kan arbetsgivare välja att tillämpa ett annat, billigare avtal, som de skrivit med andra arbetstagare, säger Ola Hakefelt.
Så kallad avtalsshopping innebär att arbetsgivarna kan sluta avtal med det fackförbund som ställer lägst krav utan att andra fackföreningar på samma arbetsplats kan ingripa. I dag är avtalsshopping sällsynt i Sverige, enligt Ola Hakefelt, som menar att det beror på att arbetsgivare som väljer att avtalsshoppa kan straffas med stridsåtgärder.
– I början av 2018 sa 12 av 14 fackförbund i LO definitivt nej till alla inskränkningar av strejkrätten. Även i TCO sa 12 av 14 nej, i Saco sa 20 av 23 förbund nej. Nu har de centrala ledningarna drivit på och piskat in förbunden i fållan. Men det finns ett stort missnöje i medlemsleden, säger han.
På frågan vad huvudsyftet med lagstiftningen är uppgav arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till Sveriges Radio:
– Sverige ska fortsatt ha en stark konflikträtt. Det fackförbund som de anställda väljer att organisera sig i ska alltid ha rätt att ytterst ta till strejkvapnet för att uppnå kollektivavtal, men det ska vara samma villkor som gäller för alla fackförbund.
Ytterligare protester sker 10-11 maj
I kölvattnet av en facklig strid i Göteborgs hamn tillsatte Ylva Johansson en utredning för att se över konflikträtten. Strax innan utredningen skulle komma med sitt betänkande gick LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv ut med en egen lösning.
– Från LO-ledningen argumenteras att lagstiftningen följer Saltsjöbadsavtalet och den praxis som finns på svensk arbetsmarknad. Men det är skillnad mellan avtala något, att hålla sig till en gemensam praxis, och att lagstifta. Om arbetsgivarsidan frångår den praxis som parterna är överens om så kan facken också göra det. Det går inte om det är en lag som begränsar fackens rätt till stridsåtgärder, men inte arbetsgivarnas, säger Ola Hakefelt.
Han är skarpt kritisk mot att endast arbetstagarnas möjligheter begränsas, för arbetsgivarna betyder förslaget inga inskränkningar.
– Det finns ett ideologiskt tryck att bryta ner de rättigheter som vi har byggt upp under 100 år. Samma sak sker nu med Lagen om anställningsskydd. Först ska det utredas, sedan kommer arbetsmarknadens parter att förhandla om ett förslag. Då utredningen får direktiv om att minska anställningstryggheten förhandlar fackliga företrädarna under hot. Vi måste ta fajten om vi inte ska förlora det vi har vunnit!
Över 1100 har klickat att de kommer eller är intresserade av ”Tillsammans för strejkrätten” på 1 maj. Även den 10 och 11 maj hålls protester i flera städer däribland Stockholm. Den 11 maj blir det även ”Strike Pride Parade – regnbågsfingret”, där Queerrörelsen sluter upp bakom strejkrättsrörelsen.
Lagförslaget
I propositionen 2018/19:105, Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister föreslås, genom ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, att en arbetstagares rätt att vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare endast ska få utövas under vissa villkor.
Följande villkor föreslås:
1. Stridsåtgärden ska ha beslutats i behörig ordning.
2. Stridsåtgärden ska syfta till att uppnå kollektivavtalsbundenhet i förhållande till arbetsgivaren.
3. Parterna först ska ha förhandlat om de krav som ställs.
4. Det ska inte få ställas krav om att det kollektivavtal som arbetstagarorganisationen vill uppnå tränger undan arbetsgivarens befintliga kollektivavtal.
Förslaget medför inte någon utökad fredsplikt i förhållande till en arbetsgivare som saknar kollektivavtal för det aktuella arbetet.
I propositionen föreslås också att det inte ska vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att vidta eller delta i en stridsåtgärd för att utöva påtryckning i en rättstvist.
Förslaget påverkar inte rätten att vidta eller delta i sympatiåtgärder, indrivningsblockader eller politiska stridsåtgärder.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.
Källa: Regeringen
