Radar · Integritet

DO sågar visiteringszoner – ”oacceptabel risk för diskriminering”

Polis visiterar en person inför demonstrationen av högerextrema Svenskarnas Parti i Jönköping.

Diskrimineringsombudsmannen vill inte se ett system med säkerhetszoner där polisen ges rätt att kroppsvisitera personer. Förslaget skulle kunna skapa klara och oacceptabla risker för diskriminering, skriver myndigheten i sitt remissvar till regeringen.

Diskrimineringsombudsmannen är kritisk i sitt remissvar över förslaget om säkerhetszoner och menar att det finns en överhängande risk för att polisen skulle tillämpa diskriminerande etnisk profilering.

DO skriver att det finns forskningsrapporter som visar på att det förekommer att polisen redan idag utför diskriminerande etnisk profilering vid olika former av polisingripanden mot personer.

Enligt förslaget om säkerhetszoner som regeringen lagt fram och som gick ut på remiss i december förra året, ska dessa ge polisen extra befogenheter att visitera och söka igenom personers fordon inom vissa områden.

Brister i polislagen

Tunga instanser som Justitiekanslern (JK) som Justitieombudsmannen (JO) har också tidigare varnat för att det redan nu finns brister i polislagen om när kroppsvisitationer och husrannsakan i allmänt brottsförebyggande kan ske.

– Det föreslagna systemet med säkerhetszoner medför oacceptabelt stora risker för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning när polisen gör ingripanden mot personer inom sådana zoner. Förslaget bör därför inte genomföras, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius, i ett pressmeddelande.

Om förslagen ändå genomförs vill DO att diskrimineringslagens skydd mot diskriminering inom offentlig verksamhet vidgas och att myndigheten tillåts utföra tillsyn över polisens åtgärder som en kontrollmekanism.

DO är också mycket kritisk till att remisstiden har varit så pass kort, regeringen skickade ut dem i december förra året, vilket DO menar strider mot grundlagens krav på hur lagförslag ska beredas.

– Det här är särskilt allvarligt i och med att förslaget gäller en lagstiftning om användning av tvångsmedel som innebär en inskränkning av grundläggande rättigheter och som väcker komplexa frågor ur ett likabehandlingsperspektiv, säger Lars Arrhenius.

Bris kritisk

Utöver DO har även bland annat Advokatsamfundet, Svea hovrätt och Institutet för mänskliga rättigheter avstyrkt förslaget.

Barnrättsorganisationen Bris menar att systemet kan medföra stora risker för barn i utsatta områden:

”Bris saknar en analys av hur det påverkar barn att växa upp under förutsättningar som kan ha negativ inverkan på den egna självbilden och självkänslan, sättet att bli sedd av andra och den egna framtidstron”.

Andra remissinstanser ställer sig positiva till förslagen, däribland flera kommuner, Säkerhetspolisen och Polisförbundet, rapporterar TT.

Fakta: Etnisk profilering

Etnisk profilering är när kriterier för urval sker mot bakgrund av etnisk tillhörighet eller förmodad etnisk tillhörighet.

Diskriminerande etnisk profilering är när sådana kriterier inte är sakligt motiverade. I synnerhet är det synliga etniska minoriteter som utsätts och riskerar att utsättas.

Etnisk profilering kan exempelvis handla om att man har negativa föreställningar om människor med mörk hudfärg och därmed använder mörk hudfärg som ett urvalskriterium i drogtester och beslutar drogtesta personer som inte motsvarar andra, relevanta kriterier för droganvändning.

Denna utsatthet kan i sin tur leda till ett bristande förtroende för exempelvis polisen, rättssystemet och myndigheter i stort.

Källa: Diskrimineringsombudsmannen