Socialdemokraterna presenterade under måndagen en första del av en ny samhällsanalys som partiet arbetar med och som ska mynna ut i en ny politik som är mer anpassad för de samhällsutmaningar som finns i dagens samhälle. En hel del självkritik kom fram under pressträffen.
– En gång i tiden var vi världens mest rättvisa land. Ett land där vi tog gemensamt ansvar för varandra. Så är det inte längre. Och då är det politikens uppgift göra något åt det, inledde partisekreterare Tobias Baudin.
Sedan i mars har elva arbetsgrupper arbetat med att göra en ny samhällsanalys som sedan ska ligga till grund för en ny politik för Socialdemokraterna. Under måndagen presenterade fyra arbetsgrupper vad de kommit fram till, något som de nu ska arbeta vidare med och omarbeta till politiska förslag som ska presenteras i maj nästa år.
Den första arbetsgruppen presenterades av Teresa Carvalho, som lett gruppen med namn ”De kriminella gängen ska knäckas och nyrekryteringen ska stoppas”.
Hon menar att Sverige är i ett nödläge med ökande grov gängbrottslighet och att politiken i många avseenden har misslyckats här. Hon beskriver flera faktorer som bidragit till utvecklingen, bland annat en invandring de senaste 30 åren ”som saknar motstycke”.
Otillräcklig integration
– Invandringen har inte stått i paritet till vår integrationskapacitet, som trots allt är begränsad, säger hon och fortsätter:
– Under samma har samhället dragit sig tillbaka och ojämlikheten ökat. Att det offentligas reträtt har sammanfallit med en marknadsliberal tidsanda är knappast en slump.
Hon konstaterade också att en ökad segregation och otillräcklig integration har skapat utsatta områden där en känsla av utanförskap och hopplöshet har cementerats, något som gängen har kunnat kapitalisera på.
– Vårt parti har haft en övertro på vad de generella systemen kan göra för att motverka specifika brottsproblem. Och således har vi ägnat oss för lite åt att utveckla en mer träffsäker politik för att motverka just gängkriminaliteten, säger Carvalho.
Hon tillägger att politiken släpat efter både när det gäller riktade brottsförebyggande insatser mot riskgrupper och familjer men också med utökade polisiära befogenheter och straffskärpningar.
Ökande klyftor inom idrott och kultur
Den andra arbetsgruppen, med namn ”Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid” presenterades av Mattias Vepsä. Han konstaterade att segregationen är tydlig även inom detta område.
– Vi ser hur utrikesfödda tjejer markant mindre deltar i idrottslivet, umgås med kompisar, har en positiv attityd och ser med tillförsikt på fritiden, säger han.
Analysen visar också att vart femte barn sällan eller aldrig får ta del av scenkonst.
– Ökade kostnader, marknadisering, brist på platser, höjda entréavgifter slår hårt mot både kulturen, idrotten och fritidslivet. De senaste 20-30 åren har den här utvecklingen satt en enorm press på Föreningssverige. Vi ser ett Föreningssverige som kämpar varje dag för att göra allt det man vill göra på ett bra sätt. Men, vi ser färre medlemmar, vi ser hur allt fler föräldrar väljer alternativa lösningar, säger Vepsä.
Kulturell ryggsäck
Han säger vidare att den ”kulturella ryggsäcken” blivit alltmer avgörande om man faktiskt deltar i en idrottsförening, i en kulturaktivitet eller om man har en fritid som är meningsfull.
– Den kulturella ryggsäcken blir alltmer avgörande om det är så att samhällets infrastruktur sviker. Skolorna privatiseras, föreningslokaler blir svåra att få tag i och samtidigt sätts den här enorma pressen på föreningslivet med ökad projektstyrning, ökad redovisningskrav och uppföljningskrav från det offentliga.
– Om man inte har access och kunskap och vet vad det svenska föreningslivet är, ja då deltar man inte.
Sammantaget ger detta en växande ojämlikhet, är arbetsgruppens slutsats. De som står allra längst ifrån hamnar utanför kultur, idrott och friluftsliv.
– Det handlar om människor med funktionsnedsättning, om de som då inte har den här kulturella ryggsäcken, det handlar om skillnad mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare.
Vepsä poängterar att det är viktigt att inför framtida politiska förslag ta med sig att barn till kortutbildade deltar i lägre utsträckning och har även sämre skolresultat, samt att unga i förorter och glesbygd drabbas särskilt hårt.
– Klassklyftorna är en växande fara för att unga ska hamna i de riskfaktorer och i riskmiljöerna som vi hörde den första arbetsgruppen beskriva, säger han och fortsätter:
– När de positiva gemenskaperna ersätts utav negativa gemenskaper då får vi större och större problem.
För många har idrott och kultur också blivit en plånboksfråga, konstaterar Vepsä.
– Alltfler barnfamiljer idag väljer idag om man ska ställa mat på bordet eller om man ska kunna ha sina ungar i en bra fritidsaktivitet, eller om man ska kunna ta del av en kulturaktivitet. Om vi inte gör någonting så menar vi att idrott, kultur och fritid kommer att bli en förstärkare av klassklyftor och ojämlikhet snarare än att bidra till ökad folkhälsa och ökad samhällsgemenskap för alla.
Unga saknar framtidstro
Under pressträffen presenterades också arbetsgruppen Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk samt En ung generation med framtidstro.
Amalia Rud Pedersen, som lett den sistnämnda, konstaterade att unga idag sätter den egna tryggheten först och att de misstror politikens förmåga att lösa samhällsproblem. Rapporten visar också att unga killar drabbas hårdast, något som börjar redan i skolan.
– En misslyckad skolgång blir ytterligare en riskfaktor för killar, och det påverkar också möjligheten att skaffa jobb, bilda familj och känna tillhörighet till samhället i stort. Och som konsekvens kan vi idag se hur unga killar väljer gängen istället för skolbänken, säger hon.
– De digitala plattformarna, som för unga idag är en väldigt viktig och naturlig mötesplats, används målmedvetet för att sprida både hat, konspirationsteorier och radikalisering. Nätet har istället blivit en plats där kriminella gäng och högerextrema agerar beslutsamt för att fånga unga killar som är i jakt på tillhörighet.
Hon säger vidare att unga idag har en dyster syn på samhället och framtiden och att många tar ett stort personligt ansvar i att säkra sin egen framtid och ekonomiska trygghet.
Politiken inte relevant nog
– Socialdemokraterna har förbisett hur den unga generationen ser på samhället och därför har inte vår politik setts som relevant nog.
– Man upplever inte att samhället blivit bättre och därför misstror man också gemensamma lösningar från politikens sida. Samtidigt har högern effektivt profiterat på segregation, otrygghet och individualism och de har också framgångsrikt marknadsfört hur deras politik gör att man blir en vinnare, bland annat genom att locka med plånboksfrågor – även pm de sedan inte har kunnat leverera på sin politik.
Amalia Rud Pedersen sammanfattar att det kommer att behövas ett omfattande arbete framöver som inte bara går ut på enstaka politiska reformer.
– Vi som parti behöver inse att vi möter en ung generation utan en tydlig syn på vad samhällsgemenskap och vad ett starkt samhälle är. Utvecklingen måste vändas och samhällsgemenskapen måste återskapas om vi på sikt ska återfå förtroendet hos unga.
De fyra rapporterna går att läsa här. De kommer fungera som underlag för vidare diskussioner inom Socialdemokraterna innan konkreta politiska förslag läggs fram i maj nästa år.
De övriga sju arbetsgrupperna kommer att redovisa sina resultat inom kort.
