Radar · Miljö

“Vem mår egentligen bra av det här systemet?”

Klimaträttvisa var en av frågorna som diskuterades under klimatkonferensen CHANGE som ägde rum under lördagen i Stockholm.

Under dagen går den systemkritiska klimatkonferensen CHANGE av stapeln på ABF-huset i Stockholm. Syre lyssnar in på vad aktörer från civilsamhället har att säga om frågan om klimaträttvisa. 

Hur kan vi åstadkomma en grön omställning utan att de som drabbas hårdast av klimatförändringarna också drabbas hårdast av omställningen? Frågan stod i centrum när representanter från Afrikagrupperna, Amnesty International Sverige, Union to Union, Latinamerikagrupperna samt mediebranschen möttes för att diskutera klimaträttvisa. 

Enligt Johanna Westesson, sakkunnig på Amnesty International, behöver klimatrörelsen sammanlänkas med människorättsrörelsen.

– Det är viktigt att inse att klimatkrisen påverkar alla mänskliga rättigheter. Det går inga vattentäta skott mellan klimatfrågor och människorättsfrågor. Vi behöver hela tiden ha med oss insikten om alla människors inneboende lika värde, en tanke som bör vara central för den systemförändring som måste till.

Klara Knapp, ordförande för Latinamerikagrupperna, menade att det först och främst måste till en förändring av det kapitalistiska systemet.

– Vi måste skapa ett system som tar hänsyn till människor och miljö, även om det innebär att man gör avkall på avkastning. Man pratar ofta om att göra det lätt för människor att göra rätt, men kanske behöver vi istället ett system där det är omöjligt att göra fel. I dagens kapitalistiska system finns det alldeles för många kryphål som kan utnyttjas.

Även om effekterna av det pågående klimatnödläget är större i den globala södern betonade paneldeltagarna att klimatkrisen även får olika konsekvenser för olika grupper i Sverige. 

– Till exempel drabbas personer som lever i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige hårdare av varmare somrar. I dessa områden råder ibland större trångboddhet och alla har inte tillgång till en sommarstuga, sa Johanna Westesson. 

En annan fråga som diskuterades var genomförandet av klimatförhandlingar och framtiden för COP-konferensen. Journalisten och författaren Shora Esmailian pekade på det problematiska i valet av kommande års värdnationer, Egypten och Förenade Arabemiraten. 

– Det är vansinnigt att hålla denna konferens i länder som både är diktaturer och oljenationer. Det innebär att klimatrörelsen sätts ur spel, då protester är förbjudna. Det är också problematiskt att fossilindustrin får sätta agendan i högre grad än enskilda nationer. 

Samtalet avslutades med en diskussion om hur man kan lyfta fram det positiva i systemförändring.

– Vi behöver prata mer om vad vi har att vinna på att sluta leva som vi gör. Som det är nu pratas det bara om alla uppoffringar som måste göras; vi måste konsumera mindre, sluta resa, osv. Men vem mår egentligen bra av det här systemet? Vi behöver diskutera positiva aspekter, att vi kan få mer tid, möjlighet till omsorg och utrymme att andas. Vi mår inte bra av att leva som vi gör och har en hel värld att vinna på förändring, sa Johanna Westesson.