Radar · Migration

Stor ökning av flyktingar som når Kanarieöarna – trots enorma risker

Spanskaundervisning på Terneriffa, en av de öar som sett en stor ökning av antalet flyktingar som anländer efter en svår resa från Nord- eller Västafrika.

Förra året ökade antalet flyktingar som anlände till Kanarieöarna med 750 procent jämfört med tidigare år, enligt en ny rapport från FN:s migrationsorganisation IOM. 93 000 flyktingar kom till Europa 2020 – vilket är färre än på ett decennium. Samtidigt fortsätter dödsfallen vara höga i förhållande till hur många som når Europa.

Allt fler flyktingar kom under 2020 till Kanarieöarna – sett från 2019 ökade ankomsterna med hela 750 procent, från 2 687 till 23 000, enligt en ny rapport med namnet ”Maritime Migration to Europe: focus on the overseas route to the Canary Islands” från FN:s migrationsorganisation IOM.

Till Kanarieöarna, en spansk ögrupp som geografiskt sett är närmare Nord- och Västafrika än det spanska fastlandet, försöker människor fly i små båtar från den senegalesiska, marockanska eller mauretanska kusten – en resa som är förenad med livsfara. Faran kommer delvis med det stora avståndet, den närmaste punkten att utgå från är i Marocko och då är avståndet 95 kilometer. Men vanligast är det enligt IOM:s rapport att flyktingarna reser från Dakhla, Marocko, eller Nouadhibou, Mauretanien. Då blir avståndet längre än 95 kilometer – hela 450 och 775 kilometer respektive. Avståndet kan för perspektiv jämföras med att det från Turkiet till några av de grekiska öarna rör sig om ett avstånd på dryga tio kilometer. Ankomsterna till Kanarieöarna tycks fortsätta öka under 2021: under de första 15 dagarna i januari anlände 1069 flyktingar, vilket är en ökning med 234 procent sett från samma period föregående år.

I den nya rapporten beskriver IOM, FN:s migrationsorganisation, utvecklingen längs havsrutterna till Europa över tid. De analyserar trender och data för flera av de stora migrationsrutterna, inklusive västra Medelhavsrutten, centrala Medelhavsrutten och rutten från Västafrika till Kanarieöarna.

Dödssiffror högre än i statistiken

IOM konstaterar att mörkertalen gällande dödsfall är mycket stora på samtliga rutter. Varje år inträffar flera så kallade osynliga skeppsbrott som aldrig hamnar i statistiken för antal drunknade flyktingar. Enligt data från IOM, som nyhetsbyrån AP rapporterat om tidigare, inträffade minst 19 osynliga skeppsbrott i Atlanten och Medelhavet under 2020. 571 människor rapporterades saknade i samband med dem. Fem andra osynliga skeppsbrott inträffade också – men det har inte kunnat bekräftats hur många människor som miste livet i dem.

– Den sanna krisen längs havsrutterna till Europa är de tusentals dödsfall som varje år rapporteras på grund av att säkra, lagra och värdiga alternativ saknas. Ökade insatser för att kunna rädda liv längs de maritima flyktvägarna behövs Förbättrad sök- och livräddningskapacitet på alla sjöfartsvägar till Europa är behövs omedelbart, säger Julia Black, som skrivit rapporten ”Maritime Migration to Europe: focus on the overseas route to the Canary Islands”, till InfoMigrants.

Den dödligaste rutten är via centrala Medelhavet. Här har över 17 000 människor drunknat sedan 2014. I rapporten beskriver IOM hur proportionen på de som räddats av europeiska livräddningsinsatser, frivilligorganisationer och kustbevakningar i de nordafrikanska länderna har förändrats över tid. Att ankomsterna till Europa minskar kan delvis bero på att fler drunknar eller förs tillbaka till exempelvis Libyen och Tunisien – inte nödvändigtvis att färre människor försöker fly.

Antalet människor som påträffas till havs och tas tillbaka till Tunisien och Libyen av ländernas respektive kustbevakningar var 2016 åtta procent. Tre år senare, 2019, var motsvarande siffra 49 procent.