Bidöden: Blommor sög upp giftiga ämnet neonikotinoid – som läckt från växthus

Våren 2019 rasar en debatt om betodlare ska få dispens för att använda det kontroversiella växtskyddsmedlet Gaucho – som innehåller ämnet imidacloprid. Regleringen av ämnet hade då gradvis skärpts i takt med att forskning visat att det och andra så kallade neonikotinoider kunde vara en av orsakerna bakom den bidöd som rapporterats från en rad länder.

– Effekterna är subtila och påverkar binas hjärnor så att navigering och beslutsförmåga blir sämre. För insekter som måste ta sig hem eller navigera till en blomma kan det vara livsviktig kunskap, förklarade ekologen Lina Herbertsson, forskare vid Lunds universitet för Syre.

Nu var imidacloprid förbjudet att användas i växtskyddsmedel på åkermark – men Kemikalieinspektionen hade gett nöddispens för att ge betodlarna en tidsfrist att ställa om. Men efter att bland andra Naturskyddsföreningen överklagat och Mark- och miljödomstolen gav de bifall, drogs nöddispensen in.

Samtidigt tilläts växthus använda det kontroversiella medlet. Syre kunde den sommaren berätta att extrema halter uppmätts i flera vattendrag i Skåne, bland annat utanför Helsingborg, där flera stora växthusföretag ligger.

– Det var ett väldigt ståhej kring betodlarna samtidigt visste vi att det fanns imidacloprid i flera vattendrag, säger Lina Herbertsson, som bestämde sig för att ta prover på växterna invid vattendragen nära växthusen.

"Kan få stor lokal påverkan"

Enligt den studie som Lina Herbertsson nu publicerat i den vetenskapliga tidskriften Apidologie, kan hon visa att det fanns höga halter av imidacloprid i de växter som levde nära vattendragen. I runt hälften av proverna av blad och pollen uppmättes halter av det insektsdödande ämnet. Halter som skulle kunna påverka humlor och solitärbin. Men vilken betydelse det haft för flygfänas väl och ve är omöjligt att veta, då bina även får i sig pollen och nektar från andra växter. Men en torr sommar som den 2018, vissnade blommorna på de flesta ställen och att det var främst intill vattendrag som det blommade, berättar Lina Herbertsson.

–  En sådan sommar kan man tänka sig att det får stor lokal påverkan, säger hon.

Men samtidigt som debatten rasade om det var rätt att ge nöddispens för imidacloprid till betodlarna, pågick det också ett arbete för att även begränsa växthusens möjlighet att använda sig av det kontroversiella växtskyddsmedlet. För även om det då inte var känt att växter i närheten av växthusen tog upp bigiftet, var förekomsten i vattendragen i sig en risk, berättade Peter Bergkvist, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen i samband med att Syre skrev om fynden.

– Vi har en situation där användning av bekämpningsmedel i växthus lokalt kan ge större påverkan än användning i fält eftersom användningen ofta är mer intensiv per ytenhet och utsläppen därför är mer koncentrerade. Det kan påverka vattenlevande organismer men också fåglar, sa han.

Förbjöds i växtskyddsmedel

Några månader senare förbjöds också medlet att användas i europeiska växthus som inte kunde anses vara helt förslutna system. I dag är det inte längre godkänt som ämne i växtskyddsmedel men förekommer fortfarande i exempelvis insektsmedel mot myror.

– Det har skett begränsningar stegvis och allra sist så förbjöds ämnet totalt i växtskyddsmedel, säger Peter Bergkvist.

Men även om imidacloprid inte längre används i växtskyddsmedel kan Lina Herbertssons upptäckt visa sig vara användbar för framtiden. Att om ett växtskyddsmedel läcker ut i vattendrag, är det inte enbart de vattenlevande organismerna som riskerar att påverkas – utan också de insekter som dricker de närliggande blommornas nektar.

– Så länge det kan komma ut i vattendrag på ett eller annat sätt så finns det en risk att det tas upp i växterna, det gäller inte bara imidacloprid, utan alla systemiska ämnen. Och det är rätt många, säger Lina Herbertsson.

Ett systemiskt insektsmedel tas upp av växten och blir giftigt för den insekt som äter den.

Läs mer:

Växthus läcker bidödande miljögift