DEBATT Många har upplevt sin trygghet och säkerhet hotad under sommarens hetta och bränder. Från en rädsla att en brand kan blossa upp för minsta gnista till de bränder som har slukat människors hem och mängder av skog.

Medan Sverigedemokraterna skrockar om att klimatförändringarna bara handlar om vädret och Moderaterna går till val på att öka flygtrafiken så är vi allt fler som inser allvaret. Tyvärr sviker även Miljöpartiet och Vänsterpartiet väljare när de till exempel röstar igenom bygget av en ny stor fossilgasterminal i Göteborg. Det är inte att ta ansvar för klimatet.

Forskare varnar allt mer samstämmigt för de effekter den globala uppvärmningen får för våra barns framtid. Ett Antarktis som smälter, metangaser som frigörs ur havsbottnar, havsytor som höjs och städer som sänks ned i haven. Ett ostadigt klimat där bränder följs av kraftiga regnoväder och översvämningar har präglat Europa denna sommar.

Klimatförändringar leder till en rad säkerhetsproblem framöver. Trafik och transporter lamslås. El och internet slås ut och därmed livsnödvändiga samhällsfunktioner. Dricksvatten förorenas. Epidemier ökar. Sjukhus överbelastas. Natur, djur, människor och samhällen brinner upp eller drunknar. Om inte klimat- och miljömässiga aspekter biter som argument på skeptiker så kanske de ekonomiska effekterna kan göra det? En kraftfull klimatpolitik är en investering inte bara i framtida natur, djur och människor, utan även i vår framtida ekonomi.

Samtidigt som vi måste stoppa klimatförändringarna måste vi omrusta från militärt försvar till den civila beredskap som har visat sig otillräcklig denna sommar. Medan regeringen har satsat på Jas-plan för en miljard styck, har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finansierats med samma summa som ett enda Jas-plan. Som om bränder eller översvämningar skulle kunna skjutas bort?

Det är dags för en säkerhetspolitik som kan möta faktiska säkerhetshot. Det är inte ryssen som hotar, snarare ryssvärmen. Det är dags att vi börjar tala om mänsklig säkerhet istället för territoriell. Klimathotet känner inte av nationsgränser. Feministiskt initiativ går till val på en rad åtgärder för klimatet och den mänskliga säkerheten, varav några är:

• Fördubbla anslagen till MSB.

• Slopa värnplikten och inför istället en frivillig ettårig utbildning inom samhällsskydd och civil krisberedskap.

• Komplettera dagens klimatmål med konsumtionsmål för svenska utsläpp oavsett var de uppstår. Sätt upp etappmål med målet noll utsläpp till 2040.

• Nya direktiv till AP-fonderna; investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och aktivt bidra till uppsatta klimatmål. Offentlig verksamhet ska fasa ut sitt ägande i fossila energibolag senast år 2020.

• Höja flygskatten med 20 procent och minska subventioner till flygplatser.

• Storsatsa på kollektivtrafik: 6 miljarder till avgiftsfri kollektivtrafik i hela landet, 7,5 miljarder till utbyggnad av kollektivtrafik, 4 miljarder till gång- och cykelsatsningar och 10 miljarder för upprustning av tågnät, utöver det regeringen avsätter.

• Införa konsumtionsskatt på kött, mjölk och ägg och sänka momsen på frukt, grönt och spannmål.

Kan vi ställa om så mycket som krävs för att möta klimatförändringarna och de reella säkerhetshoten? Klart vi kan!

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Med en tre minuters deadline på varje tal, avhandlades världsledare sina tal på löpande band under andra dagen av COP28. Alla ledare lyfte sina specifika förhållanden, sina framgångar – och utmaningar. 

– Under det senaste århundradet har en liten del av mänskligheten urskillningslöst exploaterat naturen. Men hela mänskligheten får betala priset för detta – särskilt människor som lever i den globala södern, sa Indiens premiärminister Narendra Modi, som också lyfte att landet rymmer 17 procent av världsbefolkningen men att befolkningens andel av de globala utsläppen är mindre än 4 procent. 

Indien ska nå nettonollutsläpp 2070 – ett mål som döms ut som högst otillräckligt av ansedda Climate action tracker, som i sin bedömning väger in en rad olika rättviseaspekter.

Lula da Silva, president i Brasilien, lyfte sin regerings framgångar i att minska avskogningen i landet. Men också den historiska torka, som har sitt grepp om de norra delarna av landet och Amazonas. 

– Hur många världsledare har åtagit sig att rädda planeten? frågade han retoriskt. 

Brasiliens klimatplan anses vara ”otillräcklig”, enligt Climate action tracker.

”Våra barnbarn kommer att döma oss”

Talen var en inledning på ett högnivåmöte under COP28, där en global översyn av ländernas klimatarbetet ska avhandlas. Det vill säga hur det gått så här långt. Den rapport som ligger till grund för mötet talar sitt tydliga språk. Utifrån att nuvarande klimatlöften hålls, kommer utsläppen minska med enbart 2 procent till 2030, jämfört med 2019. Enligt IPCC borde de minska med 43 procent – om vi ska klara 1,5 gradersmålet, som vi enligt Parisavtalet ska sträva mot. Att klimatarbetet går alldeles för långsamt, var också något som den brittiska kungen Charles III som inledde talen, underströk. 

– Vi genomför ett stort, skrämmande experiment där vi förändrar varje ekologiskt tillstånd, allt på en gång, i en takt som vida överstiger naturens förmåga att hantera detta. När allt kommer omkring, mina damer och herrar, år 2050 kommer våra barnbarn inte att fråga vad vi sa. De kommer att leva med konsekvenserna av vad vi gjorde eller inte gjorde, sa kungen.

Högnivåmötet kommer att fortsätta under helgen och toppmötet pågår till den 12 december. Om världsledarna lyckats öka ambitionen i klimatarbetet för att minska gapet mellan vad vi skulle behöva göra för att klara Parisavtalet och vad som faktiskt utlovats, kommer då att framgå. 

Parternas konferens (COP) har hållits årligen sedan FN:s första klimatöverenskommelse 1992. Sedan dess har de årliga koldioxidutsläppen ökat med runt 60 procent och nådde en rekordnivå förra året, 2022. 

Världen går mot det varmaste året som uppmätts, extremvädren slår till oftare och mer intensivt och många arter får svårare att klara sig. Trots högljudda varningsklockor gör världens regeringar fortfarande för lite för att bromsa den globala uppvärmningen.

Förhoppningen är att klimatmötet som inleds på torsdag ska leda till en högre växel.

TT: Vilka är de viktigaste frågorna?

– Viktigast blir den globala översynen. För första gången sedan Parisavtalet ingicks gör man en bedömning av hur långt vi har kommit och vart vi ska, säger Frumerie.

– Vi vet att vi ligger långt efter. Det viktigaste för Sverige och EU är ett robust framåtblickande perspektiv, främst en uppmaning till alla länder att komma in med nya nationella klimatåtaganden till COP30 år 2025.

Även den nya fonden som ska hjälpa sårbara länder som drabbas av klimatrelaterade skador och förluster, annan klimatfinansiering och framtiden för fossila bränslen kommer att avhandlas.

– När det gäller utfasning av fossila bränslen tror jag att vi kommer att få se en diskussion om utfasning i sin helhet alternativt hur man förhåller sig till så kallad CCS-teknik, där man fångar in utsläppen i stället, säger Frumerie.

– Det är en teknik vi kommer att behöva använda. Men vi ställer oss frågande till i vilken utsträckning tekniken kommer att kunna tillämpas i stor skala.

TT: COP28 väntas bli rekordstort med 70 000 deltagare. Varför är det så stort och blir det bättre utfall med så många på plats?

– Det är inte givet att det bli bättre, men det visar på intresset som finns. Det finns ett värde i att kunna samla många aktörer som kan inspirera varandra till de lösningar som krävs.

TT: Det blir ditt femte COP. Du tror att det blir det tuffaste, varför då?

– Vi står långt ifrån varandra vad gäller den globala översynen. En del länder vill fokusera på vad de utvecklade länderna ska göra mer av medan vi tycker att de som är de stora utsläpparna i dag också bör visa ansvar och vilja att få ner sina utsläpp, framförallt G20-länderna, säger Frumerie.

– Sedan har vi en bred dagordning med många frågor som är utestående. Min känsla är att det kan bli tuffare att landa de frågorna på ett sätt som också visar på framsteg.

TT: Kriget i Ukraina rasar vidare och konflikten i Mellanöstern har blossat upp igen. Påverkar det spända geopolitiska läget mötet?

– Den bild jag har är att det inte påverkar förhandlingarna i sig. Men det ger en bakgrundsbild som kan påverka och i vissa fall leta sig in i förhandlingsrummen.

TT: Sveriges klimatpolitik leder till ökade utsläpp och gör det billigare att använda fossila bränslen. Hur påverkar det Sveriges trovärdighet i förhandlingarna?

– Jag upplever att vi kommer dit med ett starkt budskap, att vi ligger långt fram i klimatarbetet och sedan länge har visat att det går att ställa om, kunna minska utsläppen och samtidigt växa i ekonomin, säger Frumerie.

– Vi ser mycket hända i det svenska samhället. Jag är övertygad om att vi också kommer att dela med oss av de goda exemplen.

TT: Hur viktigt är COP28?

– I min värld behöver varje COP vara det viktigaste tills vi har stängt ambitionsgapet och visat att vi är på rätt väg.

TT: Vad behöver hända för att det ska bli ett lyckat möte?

– I första hand ett robust utfall i den globala översynen. Sedan att vi tillsammans med aktörer på plats kan få ett utfall som visar på att omställningen är möjlig och att vi gemensamt kan tillämpa de lösningar som finns.