Fler lagliga vägar in i Europa – det vill Malin Björk (V) ska bli resultatet när hon förhandlar om EU-förslaget om kvotflyktingar. Men motståndet är hårt och ursprungsförslaget gör murarna till Europa högre, menar hon.
I somras lade EU-kommissionen fram ett förslag som ska ge medlemsländerna ekonomiska morötter att ta emot kvotflyktingar. För varje kvotflykting ett EU-land tar emot ska EU bidra med 10 000 euro.
Men att det totala antalet kvotflyktingar i EU skulle öka är inte säkert och förslaget handlar inte bara om att uppmuntra fler länder att bidra. EU-kommissionen vill också göra det möjligt att utöva påtryckningar på tredje land, alltså de länder där kvotflyktingarna hämtas från i läger.
Det kan handla om att få länderna att skriva på återvändandeavtal eller vidta åtgärder för att hindra flyktingar att ta sig till EU. Helt oacceptabelt, tycker EU-parlamentarikern Malin Björk (V) som har uppdraget att förhandla fram parlamentets svar på kommissionens förslag.
– Istället för solidaritet får man ett smutsigt dealande med länder för att stoppa människor på flykt. Den här delen måste lyftas ut ur kommissionens förslag. Jag ser det som en fortsättning på EUs avtal med Turkiet, säger hon.
Malin Björk arbetar nu för att få uppslutning bland främst socialdemokratiska, gröna och liberala parlamentariker bakom en linje som innebär att fler kvotflyktingar tas emot utan att möjligheterna att fly försämras för andra. För att ett sådant system ska komma på plats räcker dock inte en majoritet i EU-parlamentet. Det Europeiska rådet, där medlemsländernas regeringar sitter, måste också övertygas.
– Vi har uppförsbacke, men jag räds inte det. Vi måste samla alla som har ett uns av värdighet kvar, säger Malin Björk.
Om stödet inte räcker för att förändra förslaget tycker Malin Björk det är bättre att fortsätta som i dag, att de länder som vill tar emot kvotflyktingar utan inblandning från EU. Från flera flykting- och människorättsorganisationer är tongångarna liknande.
– Kommissionens förslag kan bli förödande både för rätten att söka asyl och för antalet personer som tas emot i Europa. Det måste omarbetas, annars är det bättre att det inte ser dagens ljus, säger Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty.
