Samma dag som en man tog sitt liv på förvaret i Gävle behövde en 22-årig kvinna föras akut till sjukhuset. Ungefär ett dygn fick hon stanna där, sedan blev hon placerad i häktet. Över 1 000 förvarstagna per år har häktesplacerats de senaste åren.
Kvinnan ska enligt uppgifter från människorättsgrupper också ha försökt att ta sitt liv, men det dementerar Migrationsverket. Däremot bekräftas att hon behövde akut sjukhusvård och därför fördes till lasarettet i Gävle.
– På onsdagen besökte jag sjukhuset tillsammans med flickans mamma och fick beskedet att hon inte längre var kvar. Hon var inte på förvaret heller och då förstod vi att hon var på häktet, säger Maud Lindgren från Gävleborgs asylkommitté.
Först på torsdagen fick mamman besöka sin dotter som önskade att få komma tillbaka till förvaret.
– Att en människa som försökt ta sitt liv lämnas ensam i en isoleringscell är brutalt och obegripligt, men jag vet ju tyvärr att det är så man gör, säger Anita Grünbaum i Amnestys lokalgrupp som regelbundet besöker förvaret i Gävle.
Zaradesht Bekir, också medlem i Amnestys lokalgrupp, träffade den asylsökande på förvaret några dagar innan hon placerades i häkte.
– Hon mådde så dåligt att hon nästan inte kunde prata, hon bara grät. Jag tycker inte att man kan placera en psykiskt sjuk på häktet, säger han.
2011 fick Migrationsverket skarp kritik av JO för att placera människor i häkte på grund av att det finns risk för att de skadar sig själva. Det räcker inte som anledning, menade JO. Det måste också finnas någon ytterligare säkerhetsrisk. Även Röda korset har i rapporten Förvar under lupp uppmärksammat att många förvarstagna sätts i häkte endast på grund av att de skadar sig själva.
Migrationsverket vill inte ställa upp på en telefonintervju rörande häktesplaceringen av 22-åringen. De skriver istället i ett mejl att ”JO har framfört att förvarstagna inte enbart ska häktesplaceras på grund utav att de utgör en allvarlig fara för sig själva, vilket är i linje med Migrationsverkets rutiner. Det vill säga: Migrationsverket häktesplacerar inte enbart på grunden att en person utgör en allvarlig fara för sig själv. Migrationsverket har sedan länge ansett att det inte är bra att häktesplacera och det har vi också framfört till regeringens utredare.”
På vilka skäl beslutet om att häktesplacera 22-åringen grundar sig har inte Landets Fria fått ta del av. Migrationsverket hänvisar till att det krävs en fullmakt från personen själv. Innan någon kontakt är upprättad kommer beskedet att 22-åringen har skickats till Italien. Migrationsverket gjorde bedömningen att det var hennes första land in i EU på grund av ett visum som gällde för Italien. Dock har den asylsökande aldrig satt sin fot i landet, än mindre sökt asyl där. Det har hon endast gjort i Sverige.
Amnestys jurist Madelaine Seidlitz menar att mottagningssystemet i Italien har mycket stora brister men det beror delvis på var i landet man hamnar.
– Jag förstår inte hur de kan kasta ut en person som inte kan ta hand om sig och som mår jättedåligt, säger Zaradesht Bekir.
