Ekobonden: Det vi skiter ut måste vi kunna gödsla med

Inom det ekologiska jordbruket är slamspridning förbjudet. Ett första steg mot ett hållbart fosforkretslopp, enligt Naturskyddsföreningen. Men knappast en långsiktig lösning. Det anser varken de själva eller ekobonden Krister Andersson.

Ett massivt skyfall har lagt kullarna utanför Oxie i blöt och arbetet på gården har fått sig ett tillfälligt avbrott. De senaste 14 åren har Krister Andersson gradvis ställt om sina 235 hektar åkermark till ekologisk odling. Ingen mineralgödsel eller bekämpningsmedel får längre spridas på hans marker.

– Vi får använda oss av kretsloppsfosfor men inte slam, säger han.

De gödselmedel som är tillåtna är starkt reglerade av certifieringsmärket Krav. Både mängderna och typerna. Allt för att minska användandet av icke förnybara resurser och minimera jordbrukets negativa påverkan på de omgivande ekosystemen. Fosfor återför Krister Andersson genom att röta och sedan sprida hönsgödsel, bageriavfall och benmjöl på åkrarna. I regel är det priset som avgör hur mycket han använder. Ju fler som lägger om till ekologiskt – desto högre blir priset på den gödsel som är godkänd av Krav.

– Den ekologiska marknaden driver ett pris som också driver gödselpriserna, om priset går upp tillför jag mindre gödsel. Det blir mindre skördar och jag tar på fosforförrådet i marken, säger han.

En ekvation som sätter fingret på en av fosforåtervinningens knäckfrågor. Om allt jordbruk blev ekologiskt skulle priserna på de alternativa gödselmedlen skjuta i höjden och med stor sannolikhet inte räcka till, enligt Krister Andersson. Samtidigt som Krav-regelverket inte tillåter återföring av fosfor i form av avloppsslam.

– Det vi skiter ut måste vi kunna gödsla med. Ett ökat pris kommer att göra att vi tids nog måste börja använda den fosfor som finns i avloppen, säger han.

Och han får medhåll från Johanna Sandahl, vice ordförande för Naturskyddsföreningen. Att inte ta vara på den fosfor som finns i vårt avloppsvatten är inte hållbart på sikt, menar hon. Men då måste det ske under andra förutsättningar. I dagsläget innehåller slammet för mycket gifter.

– Vi har byggt in oss i ett system där avlopp från hushållen och avlopp från industrin, slakterier och sjukvården blandas i samma gegga. Det gör att kemikalieinnehållet är väldigt högt.

Lösningen är enligt Johanna Sandahl att avloppssystemen byggs om. Att endast det som spolas ut från hushållen får användas på åkrarna. Något som skulle kräva en gigantisk omställning av infrastrukturen.

– Även om vi skulle börja i dag tar det nog åtminstone 50 år innan det är i ordning.

Under tiden är det viktigt att sträva efter ett hundra-procentigt ekologiskt jordbruk och att inte tillåta slamspridning på åkrarna, menar hon.

– Om vi fortsätter att sprida slam sinkar det ombyggnaden av va-systemet och andra möjligheter att utvinna fosfor ur slammet.

Och på kort sikt lär det inte innebära några problem, menar Johanna Sandahl. Jordarna i Sverige är fosforrika.

– I grunden har vi fosforrika jordar och ett klimat som gör att vi har ett lågt skadetryck och därför har goda möjligheter att undvika kemiska bekämpningsmedel, det är bra förutsättningar för ekologisk produktion.

nyheter@landetsfria.se

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV