Det svenska landsbygdsprogrammet riskerar att få 7 miljarder kronor mindre under perioden 2014-2020 när EU skär i utgifterna. – Det är allvarligt. Vi förutsätter att regeringen tar ansvar och väljer att tillföra medel motsvarande minst nuvarande budget för programmet. Det behövs minst lika mycket pengar till landsbygden som i dag, om inte mer. Det säger Åse Blombäck, ordförande för organisationen Hela Sverige ska leva.
Just nu pågår arbetet med att utforma EU:s framtida jordbrukspolitik, som i Sverige genomförs i landsbygdsprogrammmet, och debatten rasar för fullt. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, lämnade till exempel nyligen över en rapport till Finansdepartementet med en hel del kritik mot dagens landsbygdsprogram. Bland annat kom författaren Ewa Rabinowicz fram till att de 36 miljarder kronor som använts under nuvarande period gett för lite resultat både när det gäller investeringar, nya produkter och långsiktiga effekter. Det behövs mer riktade åtgärder, skriver hon, framför allt när det gäller miljösatsningar, innovationer, rådgivning, infrastruktur och tjänster som matbutiker, och dessutom behöver fokus breddas från jordbruket till hela näringslivet på landsbygden.
Framför allt på den sista punkten håller Åse Blombäck helt med.
– Egentligen har det varit för lite pengar till den övriga lokala utvecklingen. För vår del är det viktigt att så mycket som möjligt går till övrig utveckling, så att det även inkluderar andra företag och verksamheter på landsbygden.
Övrig landsbygdsutveckling kan vara sådant som att utveckla alternativa energikällor, innovativa servicelösningar och inte minst bygga ut just infrastruktur, som bredband. Även när det gäller satsningar på rådgivning och stöd får rapportförfattaren medhåll av Åse Blombäck.
– Vi har sett ett väldigt stort behov av coachning, där idébäraren kan få hjälp med att förverkliga sin idé.
Hela Sverige ska leva har fler önskemål inför nästa omgång av landbygdsprogrammet. Framför allt oroas Åse Blombäck av EU:s planerade nedskärningar. Landsbygdsprogrammet riskerar att få 3,5 miljarder kronor mindre från EU än under nuvarande period, vilket innebär en minskning med 7 miljarder om den svenska regeringen väljer att minska sin medfinansiering med motsvarande summa.
Sverige är just nu det EU-land med snabbast urbanisering, enligt siffror från EU-organet Eurostat, påpekar Åse Blombäck. Hon tror inte på den tanke som ibland förs fram, att det räcker med tre ekonomiska nav i Sverige, vars effekter sedan kan spilla över på resten av landet.
– Sverige har överlevt på grund av den fördelningspolitik som sett till att hela landet har fungerat. Mycket kommer utifrån till städerna – energi, mat och arbetskraft som utbildats runt om i landet. Eftersom Sverige är ett så litet land tror jag att det är oerhört viktigt för landets utveckling att verkligen hitta en politik som motverkar den urbanisering som sker.
Hon lyfter bland annat fram den undersökning från Hela Sverige ska leva som Landet Runt tidigare rapporterat om, som konstaterade att fyra av tio lanthandlare riskerar att lägga ner inom fem år.
– När servicen flyttar, flyttar folk efter, och de lämnar inte bara byn, utan många lämnar länet. Därför är det viktigt att hindra denna utveckling.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, är en kommitté under Finansdepartementet. Hela Sverige ska leva är en riksorganisation för omkring 4 700 lokala utvecklingsgrupper, till exempel byalag och samhällsföreningar.
