Tankar om att förorenaren ska betala för den miljöförstöring som den bidrar till har funnits ända sedan 1960-talet. Men det var först på 1990-talet som miljörörelsen efter årtionden av politisk kamp fick politiker att också översätta det i policys som miljöskatter.

–  I slutet av 1990-talet fick den rödgröna regeringen i Tyskland stor internationell uppmärksamhet för sin ’eco-tax’ reform, men som det ofta är med politiska förslag var det något som grott länge, säger Roger Hildingsson.

Vid samma tid införde också Göran Perssons regering en liknande grön skatteväxling, med höjda miljöskatter samtidigt som skatterna sänktes på arbete. På så sätt omfördelades pengar från de som släppte ut föroreningar till löntagare. I dag bidrar miljöskatterna till att finansiera delar av Naturvårdsverkets budget och även en rad andra miljö- och klimatsatsningar.

– Det finns ett starkt tryck i frågan om koldioxidskatt och det blir fler och fler länder som inför ett pris på koldioxid, säger Roger Hildingsson.

Flera modeller

Han beskriver tre sätt som det kan göras på. En modell är just likt den svenska och tyska, att öka skattetrycket på koldioxid medan den lättas på andra skatteområden så som arbete. Både som ett sätt att omfördela resurser men också som ett sätt att stimulera ekonomin. En annan är att skatten går till att finansiera miljösatsningar, som också Sveriges politik har inslag av.

Det tredje alternativet – som Syre skrev om igår – är att låta pengarna från avgiften på koldioxid går direkt till medborgarna. Ett alternativ som Roger Hildingsson tror ligger i tiden.

– Vi kan se med gula västarna och bensinupproret att klimatpolitiken också måste ha en rättviseprofil, här är ett förslag som har en tydlig sådan profil. Sedan är jag inte säker på att det är det bästa för Sverige, säger han.

"Stor potential"

Orsaken är att det skulle påverka de svenska miljösatsningarna – som i dag till stor del finansieras av miljöskatter. Istället tror Roger Hildingsson att förslaget har störst potential i ett land som USA där acceptansen för skatter är låg och i länder som i dagsläget saknar miljöskatter – eller har väldigt försumbara sådana.

– I många länder påverkas skattemoralen av att korruptionen är så hög att man inte ser vad som kommer tillbaka i form av samhällsservice. I det sammanhanget skulle förslaget också kunna fungera bra. Det är i princip neutralt och pengarna går inte in i det stora svarta hålet i statskassan utan direkt till invånarna. En stor majoritet skulle vinna ekonomiskt på det, så där har förslaget goda förutsättningar att kunna få ett brett folkligt stöd, säger Roger Hildingsson.