Hovsjö byggde en helt ny image

Hållbarhet ur ett miljöperspektiv är sedan länge på mångas läppar och nu får allt fler, bland annat bostadsbolagen, upp ögonen också för social hållbarhet.

Ett socialt hållbart samhälle innebär att delaktighet, tolerans och tillit är värden som alla ska få ta del av.

Hovsjö i Södertälje är ett område som i dag ses som ett lyckat exempel men när området byggdes på 70-talet var kritiken inte nådig enligt Telge energis hemsida: ”Hovsjö byggdes som framtidens boende. Miljonprogrammets idéer om bra bostäder åt alla var bra. Men man glömde bort det viktigaste. Människan”.

För att få bort den bilden av stadsdelen startade planerna på Hovsjö Hub, att bygga ett aktivitetscenter och göra en satsning som sätter människan i centrum. Sedan dess har Hovsjö fått 32 miljoner från Tillväxtverket för att rusta upp den gamla skolan, Hovsjöskolan, där nu aktivitetscentret huserar på 7 000 kvadratmeter.

Unga får sommarjobb

Mastodontbyggnaden i tegel som alltså en gång var en skola ser ganska otillgänglig ut men väl innanför dörrarna möts man av en vänlig nyfikenhet. Här sjuder det av liv denna tidiga sommarmorgon trots att ett strömavbrott mörklagt hela Södertälje.

I kaféet, med ett fint ljusinsläpp tack vare många fönster, har människor samlats för att diskutera strömavbrottet och hur man ska tackla det. Andra tar det lugnt med en första fika innan dagens aktiviteter börjar.

Gulseren Buyukbalik, enhetschef för arbetsmarknads- och boprojekt på Telge Hovsjö har under många år varit aktiv i Södertälje med olika projekt för integration. 

Men det är inte helt lätt att få de boende engagerade i sina bostadsområden. Ett sätt är att ha tillgängliga ”ambassadörer” synliga ute på plats i området.

– Den lättaste gruppen att fånga upp är ungdomar som har andra förutsättningar än de äldre. Vi har jobbat med feriepraktikverksamhet som innebär att vi erbjuder 500 ungdomar jobb varje sommar. Ett femtiotal äldre ungdomar får sommarjobba med att handleda de yngre feriepraktikanterna. Att de får arbeta i sitt område har skapat stolthet, delaktighet och framtidstro hos både ungdomarna och Hovsjöborna, säger Gulseren Buyukbalik.

Skolan fyller en viktig funktion och gruppen för social hållbarhet har jobbat nära skolan.

– Eleverna vill inte flytta om skolan är bra och om de trivs där. En annan effekt är att andra familjer vill in i området om skolan får rykte om sig att fungera bra.

Brand i skolan 2009

Hovsjöskolan härjades av en kraftig brand 2009 och samma år som branden bröt ut hade det kommunala bostadsbolaget Telge Hovsjö, som äger majoriteten av fastigheterna i området, beviljats 32 miljoner kronor i stöd av EU:s regionalfond för att utveckla Hovsjö Hub i den gamla skolan. Sommaren 2013 var ombyggnaden klar och sedan dess har huset fyllts med aktiviteter, företag och människor som tillsammans vill utveckla området.

– Vi vill att hyresgästerna ska engagera sig i fastigheterna där de bor. Det gör vi bland annat med hjälp av våra portvakter som är ett arbetsmarknadsprojekt som vi driver tillsammans med Arbetsförmedlingen. Vi anställer arbetslösa Hovsjöbor som portvakter och de ansvarar för städning och kommunikationen med våra hyresgäster och därför är de en viktig länk ute i våra områden, säger Gulseren Buyukbalik.

Kvinnor är en prioriterad grupp i Hovsjö och olika forum har startat för att engagera unga kvinnor. Man har fått åtta miljoner från Boverket att satsa på utemiljön och få bort mörka buskage och på så sätt göra det tryggare.

– Det är viktigt att känna sig trygg. Fyra ungdomar är ute varje helg för att bygga upp relationer med Hovsjöborna och fånga upp vad som händer i området.

Att de boende får tycka till om utvecklingen i sitt bostadsområde är av största vikt för att uppnå målet, social hållbarhet. 

– Genom dessa enkäter tar vi reda på vad hyresgästerna tycker om det som vi uträttar och resultatet av dessa enkäter har hittills varit mycket positivt, berättar Gulseren Buyukbalik. 

”Det viktigaste uppdraget är dock att tillhandahålla bra bostäder till rimliga priser.”

Rättvisetänk

Nazem Tahvilzadeh är forskare vid Urbana och regionala studier på KTH. Hans forskning handlar bland annat om medborgardeltagande och hållbar utveckling inom stadsutveckling.

Hur ser det ut i de olika bostadsbolagen? Hur långt har man kommit när det gäller konkreta åtgärder och inte bara flummiga visioner?

– Social hållbarhet är en etikett som sätts på väldigt mycket olika verksamheter. Det är visserligen beundransvärt att bostadsbolagen agerar arbetsförmedling, organiserar läxhjälp, motverkar otrygghet och förbättrar närmiljön. Det viktigaste uppdraget är dock att tillhandahålla bra bostäder till rimliga priser. Om bolagen misslyckas med kärnuppdraget blir det också svårt att förverkliga andra sociala mål, säger han.

Social hållbarhet kan stå för olika saker beroende på vem som uttalar sig. Generellt handlar det ofta om att göra situationen bättre för alla människor. 

– Det finns ett rättvisetänk, en ojämlikhet i samhället som behöver lösas och social hållbarhet används för att rubricera sådan verksamhet. Det kan innefatta att verka för integration mellan svenskar och nyanlända, att försöka minska arbetslösheten i ett område eller att förbättra utbildningsmöjligheterna.

– Kommunala bostadsbolag har alltid haft ett socialt syfte: att tillhandahålla bostäder till ett rimligt pris till alla på bostadsmarknaden.  Det är den viktigaste sociala roll de har i vårt samhälle.

”Renovräkningar”

– Det finns problem med standarden på lägenheterna i miljonprogramsområdena och många är i behov av renovering. När bostäderna ska renoveras så antingen säljer allmännyttan dessa till privata värdar, höjer hyrorna eller så gör man båda dessa saker. 

De privata värdarna vill maximera vinsten på verksamheten genom att minimera underhållet. De offentliga värdarna börjar bete sig på ett liknande sätt, säger Nazem Tahvilzadeh.

Han är kritisk till hur den pågående renoveringen av miljonprogramsområdena går till:

– När de kommunala värdarna höjer hyrorna känner de som bor där otrygghet. ”Renovräkningar” är ett allt vanligare fenomen, en pågående social katastrof i samhället enligt våra ledande bostadsforskare.

Sabo, som består av de allmännyttiga bostadsbolagen, lyfter gärna fram sitt sociala hållbarhetsarbete. 

– De borde anstränga sig i att också förstärka allmännyttans grundsyfte. Detta grundarbete är att tillhandahålla bostäder till rimliga priser som stärker de boendes livsmöjligheter. De är också starka aktörer i samhället och skulle om de ville kunna påverka och göra skillnad för människor.

– Att fråga folk hur de upplever sitt område kan vara ett sätt att mäta om det blivit en bättre social miljö – inte mäta efter hur marknadsvärdet på fastigheterna ökar. Sedan kan man komplettera med kvalitativa undersökningar som djupintervjuer. Hela den svenska välfärdsmodellen handlar om att skapa social hållbarhet, säger Nazem Tahvilzadeh.