Hej Syreprenumerant!
Novembers Syremagasin har lämnat tryckeriet och är på väg hem till er som prenumererar, du läser det även här.
När vi 2015 startade Syre fick vi mest arga reaktioner och uppsägningar av prenumerationer när vi skrev om djurrätt eller avkriminalisering av droger. Ja, det kunde till och med räcka med en notis om något veganskt för att någon skulle tycka att vi gått över gränsen. Många var det som ansåg att en grön tidning var lika med en miljötidning och en miljötidning skulle inte skriva om annat än ekologiska frågor. Framför allt borde vi inte vara så fräcka att vi problematiserade utnyttjande av djur och jagande och straffande av missbrukare. I dag är det helt annorlunda och det är ganska sällan vi får den typen av reaktioner på artiklar om djurrätt och droger.
Det finns också fler tecken som tyder på att en mer realistisk syn på narkotikafrågorna är på väg att nå fram. I förra veckan föreslog den statliga utredning, som var förbjuden att föreslå straffrättsliga förändringar, att vi bör överge den misslyckande idén om ”ett samhälle fritt från narkotika” och istället fokusera på ”ett samhälle med minskade skador av narkotika”. Jag skriver mer om det i min ledare.
Istället för djurrätt och droger är det i dag två andra frågor som väcker hat och hot. Det ena är olika tankar om fred. I ett allt mer krigshetsande klimat så spelar det ingen roll hur mycket man har fördömt Putins invasionskrig och Hamas terrorhandlingar om man lyfter andra lösningar på konflikterna än militära. Rapporterar du inte ensidigt utifrån den militära logiken pekas du ut som Putinvän eller Hamaskramare. Katarina Andersson har i magasinets stora Zoom tittar närmare på en hårt pressad fredsrörelse i motvind. Hur kan vi tala om fred mitt under brinnande krig? Har debatten hamnat i en återvändsgränd, eller bevittnar vi krig utan behov av problematisering?
Kriget i Gaza tas även upp i en krönika av Paula Dahlberg där hon konstaterar att mord på barn alltid är fel.
Det andra ämnet som i dag möter mycket hat, men framför allt hot, är när vi skriver om och granskar såväl extremhögern som de konspiratoriska rörelserna. Daniel Vergara rapporterar om det, precis som i alla våra magasin, på Konspirationskollen på sidan 20–21. Även där kan du läsa om kriget mellan Israel och Hamas, hur det splittrar den svenska extremhögern. Nazistiska Nordiska motståndsrörelsen deklarerade sitt stöd för Hamas efter kidnappningarna och massmorden på civila i Israel. Medan stöd för Hamas i SD-miljöer beskrivs som ett invandrarproblem som Socialdemokraterna bär ansvar för. Han rapporterade också om SD-toppen som önskade att Fredrik Reinfeldt skulle få möta terrorister utan skydd.
Ett ämne som kunde provocera redan 2015 och fortfarande gör det är arbetskritik och idén att vi skulle få pengar utan att arbeta i form av en basinkomst. I magasinets andra Zoom har Peter Al Fakir träffat två basinkomsteldsjälar från Sverige och Finland och pratat om hur man kan öka medvetenheten kring basinkomst i Norden. Han har även tittat på den riksdagsmotion som lagts i ämnet.
För att Syre ska kunna fortsätta bevaka och lyfta frågor runt fred, extremhögern och basinkomst även 2024 behöver vi ert stöd. Den 24 november betalas presstödet ut för sista gången efter närmare 50 år. Tanken är att det ska ersättas med ett nytt stöd som är bättre anpassat efter dagens digitala värld. Problemet är bara att tre veckor innan presstödet betalas ut sista gången finns fortfarande inget beslut om det nya stödet och regeringen har fortfarande inte tagit fram vad som krävs för att kunna komma i fråga för det.
Vi vet inte ens när vi kommer att veta. Kulturministern upprepar att tidsplanen följs men det enda som sagts om den var att det skulle ha varit klart före den gångna sommaren. Och när jag återigen frågar både departementet och myndigheten om hur tidplanen nu ser ut svarar enhetschefen på myndigheten den 13 oktober: ”Det är ännu för tidigt att säga några exakta datum för föreskrifter och beslut, så jag får hänvisa till våra tidigare bedömningar kring det, dvs. någon gång i mars/april möjligen för beslut.” Medan departementet när detta skrivs inte har svarat alls.
Mars/april tror alltså ansvarig myndighet att beslut möjligen kan tas. Så i bästa fall 4–5 månader efter sista presstödet vet vi hur det blir med ett eventuellt nytt stöd för Syre och våra tre systertidningar. Sedan tar det upp till en månad till innan stödet betalas ut. Om det blir något.
Det vi vet om det nya stödet är dessutom att det riktas mot de lokala tidningarna som ges ut av de stora mediekoncernerna. Redan nu är det de som är de stora mottagarna. Förra året fick Bonnier ensamt närmare 285 miljoner i stöd, vilket utgjorde 30 procent av det totala stödet som betalades ut. Tittar vi på de tre största, Bonnier, NTM och Stampen, så fick de tillsammans över en halv miljard eller 56 procent av det totala stödet. Nu ska alltså dessa bjässar få en ännu större andel av stödet på bekostnad av rikstäckande små tidningar som Syre – vi som tillsammans skapar mediemångfalden.
Om Syre kommer få nya stödet är ytterst osäkert. Kanske får vi bara det snabbt nedtrappande övergångsstödet som utlovats till dem som inte får det nya stödet. För våra systertidningar, Landets Fria Tidning, Fempers och Tidningen Global, är det än värre. Det är högst osannolikt att de får det nya stödet och till och med osäkert om de får övergångsstödet.
Men innan vi är där behöver vi alltså överleva ett halvår helt utan stöd. Det kan vi bara göra med er hjälp. Därför är jag oändligt tacksam till alla er nedan som bidragit till Det Gröna Presstödet. Kan du också tänka dig göra det så ger du månadsgåvor enklast på tidningensyre.se/stod-oss. Engångsgåvor kan du ge både där och på Swish 123 62 084 58.
Stort tack för ert stöd

Lennart Fernström
Chefredaktör
PS. Vill du slippa detta nyhetsbrev från oss klickar du här och bockar ur Syres veckomagasin under Redaktionens val. Där kan du även anmäla dig till eller ta bort dig från våra andra nyhetsbrev. DS.
|