”Ekopsykologin kan vara ett paradigmskifte”

Nyligen avslutades Sveriges första längre utbildning i ekopsykologi. Nu ska deltagarna sprida idéerna om att hela relationen mellan människan och resten av naturen.

Under många århundraden har människan setts som frikopplad från naturen, som har betraktats som ett objekt, en ägodel eller en maskin. Ekopsykologin är ett sätt att återknyta bandet och betona att människan är en del av naturen.

Det säger Henrik Hallgren, medlem i nätverket Lodyn och en av initiativtagarna till ekopsykologiutbildningen Jorden är själens hem, vars första omgång avslutades i mitten av juli.

– Massutrotningen av arter och klimatfrågan är symptom på en djupare kris mellan människan och resten av naturen. Ekopsykologin utgår ifrån att den separation som vår civilisation har inom sig skapar psykiskt lidande, en känsla av tomhet och förlust och leder till beteenden som förstör ekosystemen.

Ekopsykologins idéer har konsekvenser för miljöfrågan och inte minst hur vi ser på konsumtion.

– Som art är vi evolutionärt utvecklade för att ha en animistisk, besjälad relation till vår jord. Världens magi är ett djupt behov hos oss. När vi lever i en själlös värld projicerar vi trolldomsskimret på konsumtion istället men så fort vi har köpt den nya produkten eller resan till Thailand försvinner glansen.

Det här anser han är viktigt för miljörörelsen att ta hänsyn till.

– Miljörörelsen skuldbelägger ofta konsumenter men då angriper man människors meningssammanhang. ”Ska man inte kunna unna sig den sista trolldomsglansen i världen?” Vi behöver förstå det och öppna för en känsla av förundran inför världen, bortom konsumtion.

Henrik Hallgren och de andra två lärarna, Hans Landeström och Pella Larsdotter Thiel, har lagt upp utbildningen som en ettårig distanskurs med fem träffar som fokuserar på olika aspekter av ämnet. Det handlar bland annat om ekopsykologi, naturvakenhet, att vidga sitt medvetande och att hedra sin smärta inför jordens lidande.

Deltagarna har ägnat sig åt föreläsningar och samtal, ceremonier, konstnärliga uttryck, ekoterapi och övningar i naturen. De har också arbetat på hur de överför sina kunskaper till andra sammanhang.

– Det har varit en hel del träning kring hur man delar det här med människor och samhället på ett konstruktivt sätt, utan att trycka på andra sina egna idéer. Jag hoppas att deltagarna känner att de får med sig många redskap för att hjälpa människor att hitta en levande anknytning till naturen igen, och att de känner sig redo att agera. Ekospykologi kan användas i både pedagogiska, terapeutiska och aktivistiska sammanhang, säger Henrik Hallgren.

En av uppgifterna på utbildningen har varit ett eget fördjupningsarbete kring just hur deltagarna kan ta sina kunskaper vidare i sina egna liv. Deltagarna har tittat på allt från att utbilda i ”vilt ledarskap” till hur ekopsykologin kan bidra till ett nytt skogsbruk.

Pia Björstrand är en av dem som gått utbildningen. Hon arbetar som advokat, är talesperson för nätverket Klimataktion och aktiv i Omställning Nyköping, där hon bor.

Hon håller ofta föredrag och informerar kring miljöfrågor men känner inte alltid att informationen landar i människor. Att det mest blir de redan ”frälsta” som verkligen lyssnar. Nu ser hon ekopsykologin som ett sätt att ändra på det.

– Om man stärker kontakten mellan människan och naturen genom en aktiv naturkontakt där man har roligt i naturen och lär känna den på ett intimt sätt, då tror jag att man känner att man vill se till att naturen vårdas. En bättre relation till naturen tror jag ger människor en större drivkraft för omställning än att få höra en massa fakta.

Utbildningen har gett henne ny energi och lust att fortsätta att engagera sig för miljön.

– Nu planerar jag att fördjupa mitt engagemang; att förvärvsarbeta mindre och engagera mig mer i miljöfrågorna. Jag kommer att satsa på att göra mer aktiviteter ute i naturen. Jag har till och med funderingar på att leda kurser som liknar den här.

Att sprida ekopsykologins idéer kan ha stor betydelse, hoppas Pia Björstrand.

– Ekopsykologin skulle kunna vara en del av ett stort paradigmskifte, från synen att människan härskar över naturen till att åter igen se att människan är en del av naturen, och agera utifrån det istället.

Pia Björstrand tycker att utbildningen har varit givande med en bra kombination av inre och yttre aktivism och en koppling mellan individ, samhälle och hela naturen.

– Det har varit en jättefin gemenskap, mycket praktiska övningar och en hel del teori som gett mig verktyg i arbetet med miljön. Jag skulle önska att alla gick den här utbildningen. Vem som helst, oavsett sammanhang, kan använda ekopsykologi.

Även lärarna är nöjda.

– Att starta en helt ny utbildning har ju sina risker och utmaningar, men det har varit fantastiskt. Deltagare säger att det här har förändrat deras liv, säger Henrik Hallgren.

Tanken var att Jorden är själens hem skulle hållas igen med start i mitten av augusti, men nu blir det istället nästa år. Ett skäl är att många som är intresserade av utbildningen inte har råd med avgiften på 20 000–35 000 kronor plus mat och boende.

– Det är mycket pengar, samtidigt får vi som kursledare inte mycket i ekonomisk ersättning med tanke på all tid vi lägger ned. Vi har valt att ta ett år för att fundera på hur vi ska hitta lösningar.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV