Gymnasieelever får undersöka sin stadsdel, föreslå sociala och ekologiska förbättringar och skriva medborgarförslag. Så har Dragonskolan i Umeå jobbat med hållbar samhällsplanering när WWF utvecklat en ny lärarhandledning.
I en lärarhandledning som Världsnaturfonden WWF publicerade i april länkas lokal stadsutveckling samman med demokratiskt deltagande och centrala begrepp inom hållbar utveckling. Handledningen ska underlätta ämnesövergripande projekt i gymnasieskolan och innehåller konkreta övningar, från introduktion av begrepp till examination. Förslag ges på hur undervisningen kan kopplas till ämnesplaner i flera gymnasiekurser, så att projektarbetet blir en integrerad del av den ordinarie undervisningen istället för en tidstjuv. Dragonskolan i Umeå är en av de skolor som bidrog med återkoppling medan handledningen arbetades fram.
– Handledningen har ett spännande upplägg, där stadsutveckling knyts till inflytande och demokrati. Kopplingen till verkligheten är stark, säger Anna Lodén, som arbetar med hållbar utveckling vid Dragonskolan i Umeå och undervisar i biologi, kemi och naturkunskap.
Dragonskolan har både praktiska och teoretiska program och är en av Sveriges största gymnasieskolor. Skolan driver sedan 1990-talet ett aktivt miljöarbete och var första gymnasium i landet när den våren 2000 certifierades som Miljöskola (numera Skola för hållbar utveckling). Skolan är unik genom att ha två deltidstjänster för arbete med hållbar utveckling. Anna Lodén, som har den ena deltiden inom sin lärartjänst, träffade WWF:s projektledare Gitte Jutvik Guterstam på en konferens om hållbar utveckling i november 2011.
– Gitte berättade om ett undervisningsmaterial med fokus på hållbar utveckling och stadsplanering. Hon undrade om vi ville använda materialet och ge återkoppling. Tillsammans med tre kollegor genomförde jag några månader senare ett ämnesövergripande projekt som involverade geografi, samhällskunskap, historia och naturkunskap.
Projektet tog ett tjugotal lektioner i anspråk och innehöll en heldag ”i fält”. Eleverna arbetade i grupper om två eller tre och studerade sin egen stadsdel, för att identifiera förbättringsmöjligheter från social och ekologisk synvinkel. Examinationen bestod i en traditionell redovisning och ett medborgarförslag.
De ingånde ämnena i projektet gav olika vinklar på stadsdelarnas utveckling. I Geografi A studerade eleverna gamla och nya kartor och identifierade resurser som parker, cykelleder och offentlig belysning. I Samhällkunskap B undersökte man sociala värden och tog del av statistik över röstning, utbildning och trivsel. I Historia B studerades närmiljöns omvandling över tid, hur städer förändras när de växer och hur arkitekturen sett ut i olika epoker. I Anna Lodéns kurs, Naturkunskap A, låg fokus på begreppen ekosystem, ekosystemtjänster och resilience.
Inledningsvis fick varje grupp en karta över sin stadsdel, där grönytor, kommunikationer och service markerades.
– Eleverna upptäckte att vissa områden saknade grönytor, andra saknade affär eller återvinningsstation, vårdcentral eller dagis.
Under fältdagen besökte varje elevgrupp sin stadsdel, fotograferade närmiljön, gjorde intervjuer och delade ut enkäter till ett trettiotal förbipasserande.
– Eleverna blev varse att det de sett på kartan och i statistiken hade koppling till verkligheten, säger Anna.
– Eftersom det var elever inom samhällsprogrammet, blev enkäterna ett utmärkt sätt att öva vetenskapligt arbetssätt. Vi tittade på svarsbortfall och signifikans.
När det var dags att sammanställa allt material som kartläggningen lett fram till, fick en del elever ont i magen, berättar Anna.
– Det var stora mängder och bearbetningen krävde mycket lärarstöd!
Annas bild är ändå att eleverna tyckte om projektet och att de lärde sig mycket av det.
– Man blir hemmablind i sitt eget kvarter och det här projektet öppnar elevernas ögon. De får perspektiv på sin stad i tid och rum och perspektiv på hur man kan utveckla staden i framtiden.
– Att låta kartläggningen av stadsdelarna mynna ut i medborgarförslag blir en väldigt bra övning i demokratiskt deltagande, men det är de ambitiösaste eleverna som uppskattar förslagsskrivandet mest, tillägger Anna.
Hösten 2012 genomförde Anna Lodén och två kollegor samma typ av projekt för en klass på på teknikprogrammet. Då involverades miljö- och energikunskap, hållbart samhällsbyggande och en kurs i arkitektur. Fokus förändrades, men arbetssätt och examinationsformer var desamma. På Dragonskolan har handledingens övningar också använts i ett kortare projekt för el- och energiprogrammet.
Anna Lodén har själv erfarenhet av att skapa unvdervisningsmaterial och har tidigare genomfört ämnesövergripande projekt, bland annat på tema livscykelanalyser. Hon tycker att WWF:s handledning fungerar bra, men tror att delar av den kan upplevas som svåra.
– Det är viktigt att låta lärarnas kompetens forma vilka övningar man använder. Jag menar att eleverna är mogna för ett sådant här projekt allra tidigast våren i ettan. Helst ska det genomföras i årskurs tre. I praktiken beror det naturligtvis på hur kurser man vill involvera ligger i förhållande till varandra.
Gitte Jutvik Guterstam på Världsnaturfonden WWF har koordinerat framtagandet av handledningen.
– Vi vill ge Sveriges skolor stöd i arbetet med lärande för hållbar utveckling och demokratiskt deltagande och det är bakgrunden till att vi har engagerat oss i tillkomsten av lärarhandledningen. Allt fler människor bor i städer i Sverige och globalt. Att skapa hållbara städer är en av dagens stora utmaningar och det kräver medborgerligt engagemang.
De konkreta övningarna i handledningen har till stor del tagits fram av lärare vid Globala gymnasiet i Stockholm.
– Övningarna är sprungna ur ett projekt där Stockholm resilience center hjälpte oss att hitta och testa mätmetoder för sociala och ekologiska värden, berättar Lotta Jankell vid Globala gymnasiet.
Hon framhåller att övningarna fungerar oavsett var man befinner sig i landet.
– Överallt finns sociala och ekologiska utvecklingsfrågor att förhålla sig till på lokalplanet och det ger eleverna en utmärkt möjlighet att engagera sig i samhällsutvecklingen.
