Hej Syreprenumerant!

Syres aprilmagasin har lämnat tryckeriet och är på väg ut till era brevlådor, som vanligt kan du läsa det digitalt redan nu här.

Som många andra har jag levt i tron att det var Martin Luther som yttrade de bevingade orden ”Även om jorden går under i morgon, planterar jag mitt äppelträd i dag”. I jakt på den exakta ordalydelsen ledde internet mig till Nya Wermlandstidningens krönikör Sören Dalevi – tillika biskop i Karlstads stift – som nu har tagit denna villfarelse ur mig. Citatet ska först ha påträffats i skrift vid åren runt andra världskrigets slut, och även om den gode Luther gav en viss tyngd åt orden så är det förstås själva utsagan som är det väsentliga, inte avsändaren (en ovan hållning för samtidsmänniskan, jag vet). Devisens primära syfte brukar vara att motverka uppgivenhet, men den kan nog också ge bränsle åt en business as usual-mentalitet; som om handlingen att påbörja ett projekt automatiskt säkerställer en framtid där det kan blomstra.

Den sortens pessimistiska tolkningar ligger gissningsvis inte för deltagarna i Klimatriksdagen, en folkrörelse som briljerar i konstruktiva lösningar. Sedan 2014 har man enträget jobbat för att lyfta klimatfrågan på agendan och bidra till en snabb och rättvis klimatomställning, vilket du kan läsa om i Benita Eklunds zoom.

Det får vara osagt huruvida regeringen och Sverigedemokraterna inspirerats av Luther, men deras reformiver är det inget fel på. Anna Langseth har nagelfarit tre stora bidragsreformer och funnit att flera förslag går på tvärs mot forskningen och FN:s barnkonvention – enligt experter rör det sig om symbolpolitik som upprätthåller Tidöpartiernas överenskommelse ”om att migrationen kostar pengar och skulle vara dålig för Sverige”. Samtidigt som antalet människor som får försörjningsstöd ligger på rekordlåga nivåer, och där ytterligare krav och inskränkningar drabbar redan utsatta, som Okba och Tomas, som du möter i reportaget.

Även i jämförelse med andra länder dalar det svenska trygghetssystemet, enligt senaste rapporten från SNS. Att alla ska ha trygga inkomster och kunna försörja sig genom arbete eller sociala trygghetssystem är grunden för ekonomisk säkerhet, som FN definierar den. Den är i sin tur en del av det som utgör mänsklig säkerhet, ämnet för månadens essä där Annika Lillemets efterlyser en säkerhetspolitik som beaktar fler aspekter än de rent militära.

Nätkrigare finns det som bekant gott om och den toxiska spelkulturen blev känd även utanför de intresserades sfär efter att ”gamergate” briserade för dryga tio år sedan. Med god hjälp av Elon Musk och hans korståg mot all form av inkludering vädrar nu den grupp morgonluft som bättre än själva spelandet tycks uppskatta att ta sina klagomål på ”woke” till nästa nivå. Läs Daniel Vergaras rapport från kommentarsfälten.

Möt också Anita Goldman, som i sin nya bok Det vilda hoppets geografi tar sig an människans vilja att tämja och tukta naturen, ett modernitetens misstag som hon menar att vi behöver rätta till. Hon påminner om bortglömda högtider kopplade till årstider och skörd, om glädjen och trösten som står att finna i landskapet och återkommer ständigt till kärleken för den egna (förmodat vilda och postmoderna) trädgården. När man läser blir det ganska uppenbart att få sysslor är mer handgripligen världstillvända än just odling, äppelträd eller ej.

Katarina Andersson
Redaktionschef

PS Tycker du det vi gör är viktigt? Stöd oss gärna med engångs- eller månadsgåvor. Nu när staten lagt ner presstödet är vi mer beroende av det än någonsin.