Läs tidningen
 

Hej Syreprenumerant!

Syres majmagasin är ute, som vanligt kan du läsa det digitalt här. 

Vanans makt är stor, det gäller inte minst vår syn på och behandling av djur. Det finns ingen logik i att ha hundar som husdjur och grisar, som liknar dem mycket, i fabriker och sedan som mat. Det handlar bara om vana. Ja, hela köttätandet handlar till väldigt stor del om vana. 
Ytterligare ett exempel på detta fick vi när Jordbruksverket presenterade ett nytt förslag på regler för sällskapsdjur. I Sverige skulle få tycka att det vore okej om hund- och kattägare hade djuren i små burar dagarna i ända och bara tog ut dem för att gosa med när andan föll på. Men när Jordbruksverket presenterade sitt förslag där även andra husdjur, som kaniner och marsvin, skulle få mer utrymme än trånga burar blev reaktionerna så starka att verket kände sig tvingades att dra tillbaka förslaget. Stina Lagerkvist skriver på Zoom om förslaget, reaktionerna och motreaktionerna.
En av dem som reagerade var Lena Tysk på Svenska marsvinsföreningen, som tyckte att förslaget stred mot FN:s barnkonvention, eftersom man inte sett till barnens bästa. Till och med en förening för marsvin tycker alltså att marsvinen i första hand ska finnas till för barnen och att marsvins eget välmående är sekundärt. Som Camilla Björkbom skriver i en krönika sist i det här magasinet – med sådana vänner behöver djuren inga fiender. 

Svensk mat romantiseras ofta i olika nationalistiska kampanjer, inte minst från köttindustrin. Det trots att transporter av mat, så länge de inte sker med flyg, står för en mycket mindre del av matens klimatpåverkan än många tror. Tittar man generellt så är att äta växtbaserat mycket viktigare för att hålla klimatpåverkan nere. Det är däremot inte självklart att en tomat som odlas i ett uppvärmt växthus i Sverige är bättre ur klimatsynpunkt än en som har transporterats hit land- eller sjövägen från ett land söderut.
Det vi däremot får med närproducerat, oavsett om det passerat en landgräns eller ej, är större möjlighet att ha koll på hur produktionen gått till. Undantaget är förstås köttindustrin, som gör allt för att mörka vad som sker bakom de stängda dörrarna. Men när det gäller till exempel bärindustrin så avslöjas dåliga förhållanden i Sverige återkommande.
Det gäller dock inte i samma utsträckning frukt och bär som kommer långt bortifrån. Frukt och bär som romantiseras som exotiska eller hälsosamma. Ett av de ”superbären”, som egentligen är en frukt, är açaí. De djuplila açaífrukterna påstådda hälsoeffekter har inte bara lett till en stor efterfrågan i väst utan också till alltmer barnarbete. Rafaela Stålbalk Klose berättar vilka effekter en av de senaste hälsotrenderna här har fått i Pará i Brasilien, där större delen av världens açaí växer. 

Byggandet av vår nya gröna mötesplats i Gamla stan, med barer, restauranger, kafé, coworking och framför allt en scen för samtal, föredrag och seminarier, börjar ta form. Kaféet är öppet sedan några veckor, en av restaurangerna har nyligen öppnat samt en folkölsbar fredagar och lördagar i väntan på serveringstillstånd. Under maj kommer vi också öppna upp den stora eventsalen och börja ha event. Håll utkik i Bacchi Syres sociala medier för event både på plats och i olika digitala plattformar. Och om du bor eller besöker Stockholm, kom och besök oss på Järntorgsgatan 5. 

Trevlig läsning,


Lennart Fernström
Chefredaktör 

PS Tycker du det vi gör är viktigt? Stöd oss gärna med engångs- eller månadsgåvor. Nu när staten lagt ner presstödet är vi mer beroende av det än någonsin.