Hej Syreprenumerant!

Syres junimagasin är ute, som vanligt kan du läsa det digitalt här. 

Redan på 50-talet togs det första spadtaget till ett kärnkraftverk i Sverige – Ågestaverket, söder om Stockholm. Då var verksamheten nära kopplat till den diskussion som pågick om svenska kärnvapen. På 70-talet tog sedan den storskaliga kommersiella utbyggnaden av kärnkraften fart med byggandet av de 12 kommersiella reaktorer som Sverige har haft.
Motivet för den extrema utbyggnaden var ett förväntat ökat elbehov, precis som nu visade prognoserna då på en fördubblad elanvändning. Ökningen blev dock aldrig av, men däremot återkom prognoserna om dubbling av elanvändandet årtionde efter årtionde. Varje gång utan att uppfyllas. Nu är vi där igen. 50 år efter den senaste utbyggnaden, 45 år efter folkomröstningen som sa att kärnkraften skulle avvecklas, ska ny kärnkraft byggas till enorma kostnader utifrån nya prognoser att elbehovet kommer fördubblas. Benita Eklund har i en av texterna på Zoom tittat närmare på frågan och det som nu sker. 

I bland annat Sveriges fyra största kommuner finns formuleringar i policyer och riktlinjer som förbjuder att kommunen investerar i vapen. Och endast en av de tio största kommunerna tillåter investeringar i kontroversiella vapen och krigsmateriel. Men nu vill många, som en följd av Rysslands angrepp på Ukraina, ändra på det. Charlotte Wester har i en annan text på Zoom tittat närmare på hur diskussionerna går i olika kommuner och vilka beslut som har tagits. 

För åttonde året i rad har Finland rankats som världens lyckligaste land. En av förklaringarna till det tros vara deras trygghetssystem, där det till exempel inte är lika stigmatiserat och svårt att få försörjningsstöd. Istället för att, som i Sverige, behöva kontakta socialtjänsten, skickar behövande bara in bevisen för sitt behov av försörjningsstöd till en central myndighet. Men nu vill allt fler, inte minst på högerkanten i Finland, ta efter Sveriges hårdare, repressiva politik. Anna Langseth har i den tredje texten på Zoom tittat närmare på det finska systemet och vad som skiljer det från Sveriges.
Men det är inte bara i Finland som trygghetssystem har haft avgörande betydelse. Två år i rad har hungern minskat i Latinamerika. Den främsta orsaken är omfattande sociala program med bland annat kontantstöd till befolkningen.
Trots vikten av ett tryggt trygghetssystem som går att lita på riskerar utlandsfödda i Sverige att gå miste om barnbidrag. Ibland dröjer det åratal innan Försäkringskassan fattar beslutet. Av de barn som fick uppehållstillstånd år 2022 hade vart tionde inte fått barnbidrag två år senare.

Trevlig läsning,

Lennart Fernström
Chefredaktör 

PS Tycker du det vi gör är viktigt? Stöd oss gärna med engångs- eller månadsgåvor. Nu när staten lagt ner presstödet är vi mer beroende av det än någonsin.