← Till Tidningen Global
Nyheter

USA:s exit från Parisavtal oroar världsledare

President Donald Trump har tidigare lovat att dra sig ur Parisavtalet, som han anser är orättvist mot amerikanska medborgare och företag.

Ett beklagligt beslut som gör det ”väldigt svårt att tala om en klimatuppgörelse” och som bidrar med ”negativ energi”.
Beskedet att USA officiellt drar sig ur Parisavtalet har mötts av en rad fördömanden från världens ledare.

USA har lämnat in ett brev till FN där landet officiellt ber om att få lämna klimatavtalet, som ingicks i samband med klimattoppmötet i Paris 2015.
Beskedet levererades av utrikesminister Mike Pompeo, som under tisdagen hävdade att klimatuppgörelsen missgynnar amerikanska företag.

Pompeo säger att avtalet var utformat att slå hårdast mot USA – världens näst högsta utsläppare av koldioxid.

– Det vore helt enkelt orättvist mot det amerikanska folket och amerikanska arbetare, sade han till Fox Business.

"Beklagligt"

Draget var knappast oväntat – Trump har länge aviserat sin ambition att lämna avtalet, som han anser är ”elitistiskt”. Presidenten har bland annat sagt att han ”representerar medborgare i Pittsburgh, inte i Paris”. I juni 2017 lovade han att landet ska dra sig ur.

Ändå har världsledare reagerat med bestörtning.

– Det här gör det franskkinesiska samarbetet inom klimatet och den biologiska mångfalden ännu mer nödvändigt, säger Frankrikes president Emmanuel Macron under ett statsbesök i Kina.

Han fick medhåll av Geng Shuang – det kinesiska utrikesdepartementets talesperson.

– Vi hoppas att USA kan göra mer för att bidra till starkare, multilaterala samarbeten – i stället för att bidra med negativ energi.

Rysslands president Vladimir Putin stämde också in i kören.

– Utan världens största ekonomi är det väldigt, väldigt svårt att tala om någon slags klimatuppgörelse, lät Putin hälsa via en talesperson.

Händelsen har också rört upp känslor bland den amerikanska oppositionen.

– Trump-ledningen har återigen avfärdat våra allierade, slagit dövörat till fakta och politiserat världens största klimatutmaning, sade demokraten Robert Menendez.

1,5-gradersmålet

Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. I det förband sig 194 av världens 197 länder bland annat att hålla den globala uppvärmningen under åtminstone två grader, men helst 1,5 grad. Klimatmålen ska sedan skärpas successivt, och nya mål ställas upp var femte år.

USA är det första landet att dra sig ur, men processen sker knappast över en natt. Först den 4 november 2020 kan USA lämna det helt och hållet – en dag efter nästa presidentval.

Fakta: Klimatkrisen och 1,5-gradersmålet

Vid klimatmötet i Paris 2015 (COP21) beslutade de deltagande länderna om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturhöjningen. Enligt avtalet åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla höjningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader jämfört med förindustriell tid, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader. Det kallas för 1,5-gradersmålet.

Om den globala uppvärmningen blir 1,5 grader väntas den genomsnittliga temperaturhöjningen i Sverige bli ännu högre. 1,5–2 grader varmare på sommaren och under vintern så mycket som 2–3 grader.

Just nu säger prognoserna att världen är på väg mot en temperaturhöjning på 3 till 3,5 grader fram till år 2100. För att klara 1,5-gradersmålet måste de globala växthusgasutsläppen halveras till år 2030, vilket ses som en näst intill omöjlig uppgift.

2018 blev världens koldioxidutsläpp högre än någonsin tidigare. De sammanlagda utsläppen av koldioxid i atmosfären väntades sluta på rekordhöga 37,1 miljarder ton.

Källa: FN, Global Carbon Project, SMHI, Världsmeteorologiska organisationen, Lunds universitet, COP24