Hej Syreprenumerant!

Syres Fredskollen har lämnat tryckeriet och är på väg ut till era brevlådor, men som vanligt kan du läsa den digitalt redan nu. Du gör det här.

Filosofen Immanuel Kant argumenterar i Om den eviga freden för en värld där krig inte längre är en naturlag. Fred måste byggas på rättvisa principer, inte på tillfälliga vapenvilor, enligt Kant. Ett fredsavtal får inte ha en dold avsikt att starta nya krig, och inga stater bör kunna köpas eller ges bort som handelsvaror. Han ser rustade arméer som en fara för freden, då de skapar en ekonomisk och politisk börda som driver stater till krig. Kant menar att människor, på grund av jordens begränsade utrymme, måste lära sig att samexistera, och han såg framför sig en framtid utan krig genom en federation mellan fria stater. Hans idéer, formulerade för över 200 år sedan, är lika relevanta i dag.

En ökande hotbild låg bakom att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i höstas släppte en uppdaterad version av broschyren Om krisen eller kriget kommer, vilket även blev upptakten till Syres andra Fredskollen, som du håller i handen nu.

I Ossian Sandins reportage Kapprustning i Arktis – kan freden bestå? säger Malin Nilsson att frågan om kriget kommer är beroende på hur människor väljer att agera. Enligt Internationella kvinnoförbundet för fred och frihets generalsekreterare är Arktis ett exempel på hur klimatkris och militarisering föder varandra. I spåren av upprustningen ökar utsläppen, vilket påskyndar klimatkrisen, som i sin tur leder till ökade spänningar. Så att upprustningen kommer att bespara oss en konflikt, det tror inte hon.

”Föreställ dig fred. Det har konstnären Yoko Ono uppmanat människor till under flera decennier. Men hur lätt är det att tro på fred när världen ser ut som den gör?” Så inleds Anna Langseths reportage Så byggs en långvarig fred. I det säger Johanna Mannergren, expert på fredsprocesser: ”Även i de absolut svåraste konflikterna kan vi se att förändring sker. De allra flesta människor vill ha fred. Och har vi ledare som kan tala om fred, ge oss en bild av fred, förmedla det som ett möjligt alternativ, är förändring möjlig”.

Har vi politiker som gör det i dag? På konferensen Folk och försvar i januari säger statsminister Ulf Kristersson de nu vitt spridda orden: ”Sverige är inte i krig – men det råder heller inte fred”. I Benita Eklunds reportage Allt farligare att leva i Sverige – eller? pekar statsvetaren Roxanna Sjöstedt på vikten av varsamhet hos politiker som talar om säkerhetshot, då det kan få stora konsekvenser när en hotbild skapas och får spridning.

Lennart Fernström tar i ledaren upp upprördheten över Trumps samtal med Putin om kriget i Ukraina: ”Tidigare USA-fantaster har nu blivit dess största kritiker. Samtidigt har de som hatar USA på något skruvat sätt fått det till att Rysslands invasion är Ukrainas och västs fel börjat älska USA. Det är onekligen en förvirrad tid vi lever i och det är lätt att dras med i en förenklad världsbild när det blir allt mer uppenbart att galningar styr stormakterna och de har för avsikt att dela upp världen mellan sig”.

I en värld som målas i mörka färger lyfter Syre en rad ljuspunkter. Shora Esmailian, engagerad i Palestinafrågan, skrev en bok om Gaza för att motverka historielöshet i det offentliga samtalet. Antalet nya ord kopplade till fred verkar bli fler. Sist men inte minst, krönikörer som Birger Schlaug vill bredda debatten: ”Det finns en fara när debatten blir ensidig och allt annat än självklarheter slås fast som sanningar. Opponerande har i sig ett värde eftersom ifrågasättande driver fram en djupare analys än vad som krävs då alla ska vara överens”.

Hoppas du finner det intressant!

Charlotte Wester
Fredsreporter