Radar · Nyheter

Stort klimatavtryck från ”hållbart” OS att vänta

Amerikanska Joy Rondeau tävlar i 1,1 kilometer sittande längdskidåking i Paralympics i Pyeongchang 2018.

Stockholm ska bli ”det första hållbara vinter-OS och Paralympics” enligt Stockholmsidrottens ordförande Helene Hellmark Knutsson. Trots det väntas evenemanget ge höga koldioxidutsläpp.

Internationella olympiska kommittén IOK presenterade år 2017 framtidsplanen Agenda 2020, där miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet ska prägla alla led av OS. Det ekonomiska bidraget till till värdländerna höjdes kraftigt för ändamålet.

– Agenda 2020 har inneburit en enorm förändring. Som när Jan Boklöv vinklade ut backhoppningsskidorna till ett ”V”, säger Hans Vestberg, ordförande för Sveriges olympiska kommitté.

Stockholmsidrottens ordförande Helene Hellmark Knutsson, tillika riksdagsledamot (S), tror att Sveriges ansökan om att få anordna vinterspelen 2026 har goda chanser att vinna över Milanos.

– Nu är det viktigt att politiker oavsett parti i Stockholmsregionen samlar ihop sig för att vi ska stå som arrangör för det första hållbara vinter-OS och Paralympics, säger hon.

I hållbarhetskonceptet för Stockholms del betyder det bland annat att nya anläggningar ska kunna användas när OS och Paralympics är över, och att spelen hålls på flera olika platser med befintliga anläggningar. Alpint planeras till Åre, och bob och rodel till Sigulda i Lettland.

Vad gäller nya anläggningar är Stockholm eftersatt, menar Helene Hellmark Knutsson:

– Behovet av planer och hallar är jättestort, vi har minst antal per invånare i hela Sverige.

Kräver inte OS större arenor än vad Stockholm behöver till vardags?

– OS kräver anläggningar både för publik och för träning under spelen. Stockholm är i behov av båda. För utomhussporter går det att arbeta med tillfälliga publiklösningar.

De bostäder som behövs för spelen skulle efteråt kunna användas för studenter och som ungdomsbostäder, enligt Hellmark Knutsson.

Utsläppen från vinterspelen i Pyongyang 2018 uppskattas till 1,6 miljoner ton växthusgaser, vilket kan jämföras med utsläppen från stockholmarnas flygresor, som var cirka 1 miljon ton växthusgaser 2018. Vad skulle då Stockholm göra bättre?

– Det handlar om energianvändande, energiåteranvändande och hållbar energiproduktion. Vi kan behöva kyla och producera konstsnö. Det är en utmaning, säger Helene Hellmark Knutsson.

Stockholms stad har uppskattat energiåtgången för att tillverka konstsnö för vinterspelen till 7 gigawattimmar, vilket motsvarar den årliga energiåtgången för 350 småhus.

Värtaverket ökade sina koldioxidutsläpp 2018, och kommer kanske inte att kunna fast ut kolet enligt planen. Hur ska OS energiproduktion bli hållbar?

– Sverige har som mål att bli det första fossilfria välfärdslandet 2040. Jag tror vägen framåt för att klara omställningen är tidssatta mål. Ett vinter-OS kan fungera som en injektion för att samla kraft till att ställa om energiproduktionen, genom att alla drar åt samma håll, säger Hellmark Knutsson.

Men lejonparten av koldioxidutsläppen kommer från idrottares, åskådares och journalisters resor till arenorna. Vid Vinter-OS i Vancouver 2010, kallat ”det grönaste OS någonsin” var flygresorna 87 procent av spelens klimatavtryck.

– Det är svårt att undvika när man kommer från hela världen. Klimatkompensation kan man behöva fundera på, säger Hellmark Knutsson.

För klimatet vore väl ett hållbart OS ett inställt OS?

– Rent utsläppsmässigt kan det ju vara så, men vi behöver också se OS ur sociala hållbarhetsaspekter, att man kan mötas från hela världen och tävla under fredliga former.