Kärnkraftens avfall värt miljarder

Peter Wretlund (S) från Oskarshamns kommun, Jacob Spangenberg (C) från Östhammars kommun och Claes Thegerström vd på SKB i juni 2009.

Förra veckan uppmärksammades det så kallade mervärdesavtalet och Östhammars kommun av P4 Uppland som, efter att ha granskat kommunens bokföring, avslöjade att de pengar som kommunen fick genom mervärdesavtalet sedan användes för att betala en större del av kommunens näringslivschef, Ulf Anderssons lön. Dessutom hade kommunens konto med mervärdespengarna använts för att betala en resa för Ulf Andersson och två ytterligare representanter från kommunen, till en fastighetsmässa i franska Cannes, med dyra hotell och middagar.  En slutnota på runt 40 000 kronor.

Frågan är känslig eftersom mervärdesavtalet finansieras av Svensk kärnbränslehantering (SKB) och bolagets ägare i kärnkraftsindustrin, som har stora ekonomiska intressen i Östhammars kommun, och har ansökt om att bygga slutförvaret för radioaktivt avfall där.

Inför SKB:s ansökan 2009 om att få bygga slutförvaret, drev Östhammar tillsammans med Oskarshamns kommun frågan om att SKB skulle stå för satsningar i kommunerna, oavsett vem som skulle få slutförvaret. Det året slöt de därför ett avtal om detta, det kallas mervärdesavtalet.

– Genom att träffa denna överenskommelse vill vi tillsammans bidra till utvecklingen av de kommuner som tar ett stort ansvar i en nationellt viktig fråga och deras lokala näringsliv. Därmed stärker vi också förutsättningarna för våra och våra ägares verksamheter i dessa båda kommuner, sa Claes Thegerström, dåvarande vd för SKB efter beslutet.

Kommunens veto
Mervärdesavtalet omfattar totalt 1,5–2 miljarder kronor, varav en mindre del av värdet ska skapas under det som kallas period ett, innan slutförvaret har godkänts. Resterande del ska fördelas under period två, när slutförvaret byggs med största delen (75 procent) till Oskarshamn och den mindre delen till Östhammar eftersom: “Slutförvaret – och dess positiva effekter i sig – bedöms generera ytterligare utveckling i den kommun där slutförvaret lokaliseras.”

Platsen och metoden för det radioaktiva kärnavfallets slutförvar kräver dock en lång beslutsprocess med utredningar om bland annat miljökonsekvenser och slutligen ett beslut av regeringen. Efter att regeringen sagt sitt är det även upp till kommunen att bestämma för eller emot, kommunen har alltså ett veto och kan stoppa hela bygget.

Andreas Miller, kanalchef på P4 Uppland motiverar redaktionens granskning med orden: “Det är garanterat det mest långtgående beslut som Östhammars kommunpolitiker någonsin kommer att fatta. Det kommer att påverka en hel bygd, generation efter generation. Det är alltså ett ytterst viktigt beslut.”

Både en privatperson och föreningen Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen (FMKK) lämnade efter P4 Upplands avslöjande in en polisanmälan mot kommunen om mutbrott och en anmälan mot SKB om bestickning.

– Särskilt att de lät den här industrins pengar bekosta näringslivschefens lön i kommunen, det tyckte vi var så flagrant allvarligt att vi funderade på vad kan vi göra åt det, säger Jan Strömdahl, ordförande för FMKK till Syre. Om vi kan försöka få en polisutredning att se över om det är i överensstämmelse med svensk lagstiftning så behöver vi inte själva gå in i det.

”Rimligt upplägg”
Radio P4 Uppland rapporterar också under veckan att kammaråklagare Johan Lindmark vid riksenheten mot korruption har bett att få ut dokument från Östhammars kommun, och att han nu ska utreda om det finns anledning att inleda en förundersökning.

Östhammars kommun menar att det hela inte är ett problem eftersom pengarna går genom kommunens konto – det är kommunen som betalar ut lönen till näringslivschefen – och eftersom han inte har ansvar för att granska eller besluta om det eventuella slutförvaret.

SKB och dess ägare, Eon kärnkraft Sverige AB, Vattenfall AB, Forsmark Kraftgrupp AB och OKG Aktiebolag, har sedan 2009 totalt bidragit med över 30 miljoner kronor till Oskarshamns kommun och 130 miljoner till Östhammar, enligt P4 Uppland.

Vid Forsmarks kärnkraftverk i Uppland  har SKB ansökt om att få bygga slutförvaret, något som beräknas ta runt 60 år.

Kommunstyrelsens ordförande i Östhammar Jacob Spangenberg, är en av hjärnorna bakom mervärdesavtalet, och uppger att han tycker att upplägget är rimligt:

– Vi har inget att dölja. Det är ytterst en förtroendefråga och väljare kan byta ut politiker, det är tjusningen med demokratin. Jag står för det till 100 procent. Vi kommer bara att godkänna slutförvaret om säkerheten får godkänt.

”Statligt stöd”
Jan Strömdahl, Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen, tycker att det är befogat med extra stöd till de kommuner som i framtiden tar ansvar för kärnavfallet, med förutsättningen att det ska gå schyst till.

– Det ska dels inte vara kärnkraftsindustrin som gör det, det ska vara ett nationellt ansvar i så fall, när och om beslutet kommer om ett slutförvar.

Han påpekar att det i dag inte finns ett sådant beslut och inte heller om det är den ansökta metoden som ska användas.

– Om det blir ett sådant beslut och det innebär påfrestningar för den kommunen så ska det vara ett statligt stöd för det. Nu känns det som att det är en muta för att kommunen ska ställa upp och vara jättepositiv, säger han.

SKBs nuvarande vd Christopher Eckerberg uppger till P4 Uppland att de generella mervärdespengarna, som i Östhammar använts till lön och resor, är tänkta att gå till att bygga kompetens i kommunerna runt tillväxt och utveckling.

Men även den lokala politikern Karin Dreborg (MP) uttalar sig kritiskt:

– Det blir svårt att säga nej till ett slutförvar för att kommunen har fått pengar och kommer att få pengar, säger hon till P4 Uppland.

Kärnavfallsfonden
Östhammars kommuns slutförvarsorganisation och granskning av processen finansieras dock genom Kärnavfallsfonden.

Samma sak gäller för Oskarshamns kommun som organiserar arbetet med omhändertagande av det svenska kärnavfallet med “Lokal Kompetensuppbyggnad i Oskarshamn, projekt kärnavfall” (LKO).

”Det är alltså inga kostnader som konkurrerar med kommunens omkostnader för skola, vård eller annat inom kommunens budget.” skriver de.

Kärnavfallsfonden betalade förra året ut mer än 6,8 miljoner till Östhammar och 2,6 miljoner till Oskarshamn för det syftet. Kärnavfallsfonden är en statlig myndighet, vars medel bekostas av kärnkraftsindustrin, och med syftet att betala för den framtida hanteringen av kärnavfallet.

Med reglering av Strålsäkerhetsmyndigheten, betalas också medel ut för att ge olika berörda aktörer möjlighet att sätta sig in i och granska beslutsprocessen runt slutförvaret. Förutom Östhammars och Oskarshamns kommun betalas även bidrag ut till ideella föreningar som Miljörörelsens kärnavfallssekretariat (Milkas), Sveriges energiföreningars riksorganisation (Sero), och Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning.

SKB är också noga med att betona att mervärdessatsningarna inte finansieras av Kärnavfallsfonden, utan direkt av SKBs ägare.

Mervärdessatsningarna har gett positiva resultat på Östhammars näringsliv.

SKB stödjer 150 företag
Som en del av mervärdessatsningen bildades dotterbolaget SKB Näringslivsutveckling AB med säte i Stockholm men lokala kontor i Östhammar och Oskarshamn.

Syftet är att dotterbolaget ska ”bidra till att utveckla nya och befintliga företag i båda kommunerna”. De kan hjälpa företag med affärsutveckling, coachning och konsultstöd. De lämnar också borgen som säkerhet vid lån. Den årliga budgeten uppgår till 5 miljoner kronor per år (under den första perioden) och en ram för att ställa ut borgen om 50 miljoner kronor.

SKB Nu uppger att de samarbetar med drygt 150 företag och organisationer i Östhammar och Oskarshamn kommuner. Det är allt från catering- och taxiföretag till verkstäder och idrottsklubbar.

Under 2012 var antalet nystartade företag i Östhammar rekordhögt för (en ökning med 10 procent), enligt en undersökning av Jobs and Society. Samtidigt minskade andelen i riket som helhet med lika mycket.

Mervärdessatsningar går även till investeringar och utbildningsprojekt i skolor och till föreningsverksamheter i kommunerna.

En gala för tillväxten
Kommunerna skyltar med att de klättrar på de nationella jämförelserna för kommuner, både när det gäller boende och företagsklimat och tillväxt.

I Östhammars kommuns eget marknadsföringsmaterial för potentiella företag och intressenter i byggbranschen är tonen också positiv. Under rubriken “Östhammars kommun är i ett expansivt skede” skriver de: ”Nyöppnandet av Dannemora gruvor, säkrare och bredare väg 288, framgångsrika verkstadsföretag och inte minst valet av Forsmark som lokalisering för Sveriges slutförvar för använt kärnbränsle. Framtidssatsningar som kommer att ge många nya arbetstillfällen i hela regionen”.

I början på maj arrangerade Östhammars kommun och SKB en tillväxtgala i samarbete med organisationen Företagarna. Bland annat delades priser ut till årets företagare, årets idrottsprestation och årets ungdomsledare i Östhammars kommun.

– Vi hyllar tillväxten. I kväll firar vi företag och företagare, säger Anna Porelius, ansvarig för Mervärdesprogrammet på SKB, under kvällen.

Fakta: Slutförvaret
Byggandet av slutförvaret beräknades tidigare starta omkring 2015. Enligt nuvarande tidsplan är det efter 2020 som gäller. Byggfasen beräknas ta tio år och investeringarna kommer att uppgå till cirka 6 miljarder kronor. Anläggningen kommer att vara i drift 60 år innan den försluts.

Sedan mitten av 70-talet finns en lag som säger att kärnkraftsföretagen måste avsätta pengar för att täcka kostnaderna för kärnavfallshanteringen i Sverige. I dag betalar de ungefär 2 öre per producerad kilowattimme till Kärnavfallsfonden.

Källa: SKB

Eftersom ett elfel i tryckeriet har försenat veckans tidning bjuder vi här på hela veckans nummer.
Läs tidningen som pdf genom att klicka här.
Läs tidningen som ”on-screen-paper” (bläddringsbar) genom att klicka här.

Vill du prenumerera gör du det här.

Dela artikeln