Radar

Migrationsforskare: ”Migration är en fråga om värdighet”

I dag hör vi ofta att migrationen i världen är av aldrig tidigare skådat slag. Men stämmer det? I veckan besökte migrationsforskaren Erica Righard Göteborg för att reda ut begreppen.

Vad är migration? Många av oss associerar nog ordet till när människor tvingas att fly från sina hem på grund av krig och förföljelse. Men migration kan innebära långt fler saker än så.

I tisdags besökte migrationsforskaren Erica Righard Göteborg för att hålla en lunchföreläsning på ämnet, anordnad av Mistra urban futures.

Erica Righard är lektor vid Institutionen för socialt arbete Malmö högskola, forskar vid Malmö institute for studies of migration, diversity and welfare (MIM) och är ordförande i Nordic migration research (NMR).

– Migration som fenomen är flerdimensionellt. Man kan prata om både intern och internationell migration; det kan vara en permanent flytt över en statsgräns eller en temporär flytt; den kan vara påtvingad eller frivillig, planerad eller oplanerad, den kan ske med eller utan riktiga papper, sade hon.

Av världens 7 miljarder människor är i dag drygt 3 procent migranter, och 0,3 procent flyktingar. Arbetskraftsinvandrare, internationella studenter, adopterade barn och anhöriginvandrare är också alla migranter i juridisk mening.

Under sin föreläsning stack Erica Righard hål på föreställningen om att migrationen skulle ha ökat kraftigt på senare tid.

– Vi hör väldigt ofta i dag att det aldrig har funnits så många migranter tidigare, att det är något som ökat ständigt, sade hon och visade siffror som satte saken i perspektiv.

Enligt FN:s siffror var 75 miljoner människor migranter år 1960. År 2015 var siffran 244 miljoner.

En markant skillnad, med andra ord. Men ser man till procenttal blir bilden en annan: År 1960 var 2,3 procent av befolkningen migranter, jämfört med 3,3 procent år 2015.

– Det man ofta tappar bort i den här diskursen, som man för fram väldigt starkt, är att världens befolkning också har ökat under samma tidsperiod. Om man sätter antalet migranter i relation till befolkningsökningen i världen är det inte en sådan jättedramatisk ökning, utan en ganska modest, sade hon, och fortsatte:

– Den transatlantiska migrationen under 1800-talet var mer omfattande i relation till antalet människor.

”Migration kan inte vara en fråga om nettoeffekt”

Erica Righard, lektor vid Institutionen för socialt arbete Malmö högskola.

Från publiken kom en ofta avhandlad fråga på ämnet: vilken är nettoeffekten av migrationen ekonomiskt och välfärdsmässigt sett? En fråga vars svar ofrånkomligen blir färgat av ideologi, enligt Erica Righard.

– Forskningen är inte något neutralt verktyg för att svara på de här frågorna. Det finns forskare som pekar på kostnaderna och de som pekar på vinsterna.

Righards egen ståndpunkt var tydlig.

– Min personliga hållning är att människors migration inte kan vara en fråga om nettoeffekt.

Det måste vara en fråga om värdighet. De mänskliga rättigheterna stipulerar att vi som människor har rätt att söka skydd och rätt att röra oss över gränser. Det måste vi få göra med värdighet.

En av fyra stora frågor för städerna