Glöd – Ledare

Därför är det ingen plikt att rösta

I dokumentären Eran om svensk punk, som visades på SVT i mellandagarna, får vi i ett klipp se en husfasad från 70-talet där någon har sprejat ”En röst på gatan är bättre än tio i valurnan”. Det ligger fortfarande en hel del i det. Politik är mer än bara partipolitik och demokrati är mer än att bara gå och rösta vart fjärde år.

I år är det ju valår, som ni kanske har hört. Har ni inte hört det så lär ni märka det när valstugorna poppar upp och när tv-tablåerna fylls av politiska debatter. Det är bra att politiken får stort utrymme, både i media och i det offentliga rummet. Men risken är stor att det kommer handla ganska lite om politik och mer om ”vem-håller-med-vem”, vem är mest ”statsmannamässig”, vem har smartast strategi och så vidare. Kort sagt det politiska spelet framför det politiska innehållet.

När vi närmar oss valdagen så lär vi också återigen få höra många som pratar om hur viktigt det är att rösta. Ni vet, de där som säger att ”det är allas demokratiska plikt att rösta” eller ”det spelar ingen roll vad du röstar på, bara du röstar” eller ”att inte rösta alls är en röst på Sverigedemokraterna”.

Det är ganska lätt att bemöta dessa argument. Att säga att en indirekt röstar på SD om en avstår från att rösta är förstås helt felaktigt. En nedlagd röst är i så fall lika mycket en röst på Moderaterna, Miljöpartiet eller något annat parti.

Jag kan förstå tanken att alla som är emot SD borde ta gemensam ställning och se till att de får så lite inflytande som möjligt. Men jag tror att det finns en risk i att måla upp en bild där SD-anhängare står på ena sidan och ”alla andra” på den andra. Verkligheten är mer komplex än så och att jag och en person som röstar på Moderaterna ogillar SD betyder faktiskt inte att vi har särskilt mycket annat gemensamt.

Att leva i en demokrati innebär inte bara att du har möjligheten att rösta, utan också att du har möjligheten att avstå. Det kan finnas många skäl till att inte rösta. Många verkar utgå från att det bara handlar om lättja, därav det nedsättande epitetet ”soffliggare”, men det kan också vara så att en inte sympatiserar tillräckligt med något av de etablerade partierna för att vilja rösta på något av dem, eller att en vill markera sitt avståndstagande mot det parlamentariska system som vi lever i.

Jag påstår inte att det är meningslöst att rösta. Det kan förstås finnas en poäng i att försöka ge det parti som du tycker är bra, eller minst dåligt, mer att säga till om. Men, och detta är viktigt, om vi bara pratar om vikten av att rösta när vi pratar om demokrati riskerar vi att förminska något som i själva verket är mycket större.

Ordet demokrati kommer från det grekiska ordet för folkstyre. Makten ska alltså utgå ifrån folket och inte från någon envåldshärskare, något storföretag eller från någon maktfullkomlig politiker.

När vi engagerar oss i föreningar, när vi skriver debattartiklar och insändare, när vi går i demonstrationståg eller när vi strejkar på våra arbetsplatser skapar vi grunden för demokratin. Det gör vi även när vi diskuterar med en främling på busshållplatsen eller hemma vid matbordet eller när vi, istället för att vänta på att någon annan ska fixa saker åt oss, går ihop med andra och startar ett byalag, en bostadsförening eller en skola.

Representativ demokrati, som vi har i Sverige, där vi istället för att ta egna beslut röstar fram representanter som ska fatta besluten åt oss, är bättre än många andra styrelseskick som har existerat genom historien. Men det betyder inte att den är perfekt.

En grundläggande nackdel är att de flesta har väldigt liten möjlighet att påverka. En kan se det som att vi är med och påverkar vad som ska hända när vi går och röstar. Men en kan också se det som att vi frivilligt lämnar över makten över våra liv till några andra. Visserligen har politikerna lämnat löften om saker de ska göra när de får makten, men det finns ingen garanti för att dessa löften kommer att infrias. Därför är det viktigt att vi inte sätter allt vårt hopp till politikerna utan att det också finns arenor där vi kan åstadkomma förändringar på egen hand.

En annan form av demokrati är direktdemokrati, där vi istället för att välja representanter själva är med och fattar beslut i varje enskild fråga. Mycket besvärligare, men i mitt tycke en mer äkta form av demokrati.

I vårt nuvarande samhällssystem skulle dock direktdemokrati vara svårt då många knappt finner tid att leva och definitivt inte att sätta sig in i massor av krångliga beslut. Men i en värld där vi inte tvingades arbeta lika mycket skulle vi få mer tid att engagera oss, kanske inte i alla frågor men åtminstone i dem som vi brann för.

Det muslimska samfundet Ahmadiyya som städade upp efter nyårsfirandet eftersom de vill motverka omvärldens negativa bild av muslimer.

En ny studie visar på omfattningen av etnisk profilering, det vill säga att människor stoppas av polisen på grund av sin etnicitet.


Andra artiklar inom Syre Stockholm

Energi

Hallå där! ...

... Leif Lundin som är enhetschef på statligt ägda forskningsinstitutet Rise, och sysslar med jordbruks-…

Radar – Nyhet

Kampen om stadshuset kan börja

Bostäder, miljö och brott. Det är tre teman för Stockholmspolitiken framöver. Åtminstone att döma av…

Radar – Nyhet

Stopp i bygget av Förbifarten

Radar – Nyhet

Unga i Sätra byggde egen fritidsgård

Radar – Nyhet

Skolor gestaltar människorätt

Riksäpplet i Haninge hör till 30 skolor där mänskliga rättigheter ska stå i fokus under…

Radar – Nyhet

Stor potential för gods på järnväg

EUs mål att föra över godtrafik från väg till järnväg är långt ifrån att uppnås.…

Radar – Nyhet

Mer och dyrare SL-trafik