Det är många som tror att teknologin är svaret på den ekologiska kris vi befinner oss i. Grön teknologi, hallelujah! Då behöver vi ju inte ändra på varken det ekonomiska systemet eller vår livsstil! En sådan ”grön teknologi” som diskuteras mycket är geoengineering, det vill säga storskalig avsiktlig intervention i klimatet. Geoengineering-tekniker kan vara att injicera reflekterande aerosoler i atmosfären eller så kallad negative emissions technology som ska ta ut CO2 ur atmosfären genom exempelvis plantering av träd eller injektion av järn i haven för att stimulera algblomning, vilket absorberar koldioxid. Smart va!?
Precis som all geoengineering är dessa förslag dock fortfarande högst teoretiska och svårgenomförbara. Ändå sätter etablissemanget så ofta sin tilltro till den här typen av teknologi. Vilket är helt logiskt – om teknologin löser klimatproblemen åt oss kan vi ju fortsätta med business as usual, leva koldioxidintensiva livsstilar, semestra i Thailand, slänga på en biff på grillen och most importantly: behålla den kapitalistiska tillväxtekonomin. Sporta ”hållbar utveckling” samtidigt som BNP ökar.
Det är dock inte bara uttalade liberaler och annat högerfolk som tror på teknologin. Även IPCC, FN:s klimatpanel, räknar stenhårt med geoengineering. I sin senaste rapport slog de fast att vi måste minska de globala nettoutsläppen med 45 procent till 2030 och nå net zero till 2050 för att klara Parisavtalet på max 1,5 graders uppvärmning. Att folk ändrar livsstil för att nå målet tror de dock inte utan räknar med att geoengineering tar oss ur krisen. IPCC kalkylerar i sina modeller alltså med enorma mängder negative emissions technology fastän det fortfarande bara är teoretiskt och skulle kräva enorma mängder mark. För att inte tala om de etiska dilemman som uppstår.
Om vi tar den kanske minst kontroversiella geoengineering-teknologin, storskalig skogsplantering, som exempel, där träd alltså ska absorbera koldioxid från atmosfären, så är detta ändå högst problematiskt. Med tanke på hur stor yta ”jordens lungor” Amazonas täcker skulle en negative emissions technology med skogsplantering kräva enorma mängder mark (vi snackar 1–3 gånger Indiens yta) endast för träd. Och då pratar vi inte vackra rekreationsskogar utan snabbväxande plantager. Detta när miljoner människor redan i dag lever under kronisk svält och vi använder mycket av den odlingsbara mark som finns till att odla foder till boskap istället för mat till människor.
Det här är bara ett av många problem med geoengineering. Vem skulle ha ansvaret? Hur påverkas vädret? Vem drabbas? Hur mycket mark krävs? Kan det användas som vapen? Distraherar det oss från andra strategier?
När inte ens IPCC tror att vi (läs: rika i globala nord) kan ändra vår livsstil, hur kan jag då kräva av folk att göra det? Men it breaks my heart att det inte finns en enda modell i IPCC:s rapport som kalkylerar hur vi kan nå Parismålet genom att, vad vet jag, alla blir veganer och slutar flyga kanske?
Jag hade balkongpremiär i veckan. Med en god bok, kall öl och sol som värmde!
Kommande dagar kommer jag att sitta begravd i tentaplugg.
