Radar · Morgonkollen

Länderna runt Östersjön vill sjufaldiga vindkraften till havs

Polens Mateusz Morawiecki, Lettlands Krisjanis Karins, Estlands Kaja Kallas, Danmarks Mette Frederiksen, Finlands Sanna Marin, Litauens Gitanas Nauseda och kommissionsordförande Ursula von der Leyen håller pressträff efter energitoppmötet i Marienborg utanför Köpenhamn.

Energiminister Khashayar Farmanbar (S) ser en förkortad tillståndsprocess som viktig.
– Potentialen för vindkraften i Östersjön är stor, säger han i samband med tisdagens energitoppmöte i Köpenhamn.

Målet är en kapacitet på minst 19,6 gigawatt vindkraft i Östersjön 2030, en ökning från dagens 2,8 gigawatt. Det är ett av budskapen efter Baltic Energy Security Summit.

Den danska statsministern Mette Frederiksens tog emot i sin representationsbostad i Marienborg. Med var regeringscheferna i Finland, Polen, Lettland, Estland och Litauen samt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och representanter från Tyskland och Sverige.

Ska fasa ut ryska bränslen

Syftet är att stärka energisamarbetet i Östersjöområdet för att öka energisäkerheten mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

I en deklaration slår länderna fast att man ska fasa ut ryska fossila bränslen och arbeta med gränsöverskridande energilösningar för att säkra den gröna omställningen.

– Det är ingen hemlighet att Rysslands energikrig började i augusti förra året i syfte att försvaga och splittra Europa. Därefter kom den brutala invasionen. Det är väldigt tydligt när vi samlas att de höga energipriserna och energikrisen inte bara berör ett land, utan hela Europa, säger Khashayar Farmanbar.

Energisamarbetet mellan länderna ska öka genom utbyggd vindkraft till havs och ett arbete för ett gemensamt elnät där länderna kan köpa och sälja el internt.

– Sverige är en nettoexportör av el. Men vägen framåt är att vi hittar en marknadsmodell där alla har nytta av det, även Sverige, och att vi alla ökar elproduktionen för att minska Rysslands möjlighet att splittra, säger Farmanbar.

"En samstämmighet"

Östersjöns potential på sikt bedöms vara att producera 93 gigawatt i havsbaserad vindkraft, vilket motsvarar mer än dubbelt så mycket som vad Tysklands kolkraftverk står för, enligt nyhetsbyrån AP.

Khashayar Farmanbar ser främst tillståndsprocessen som ett hinder för utbyggnaden.

– Det finns en samstämmighet att hitta vägar förbi den. Vi behöver både jobba på att det finns en marknadsmodell som fungerar i kristid och att det finns en tillståndsprocess som gör att det går snabbare, säger han.

Förutom nationell lagstiftning lyfter energiministern hybridlösningar där en gemensam tillståndsprövning görs för vindparker där flera länder är involverade.

"Ger mycket el"

Oppositionen i Sverige vill hellre se en satsning på ny kärnkraft, samtidigt som Försvarsmakten är kritisk till en stor vindkraftspark i Stockholms skärgård.

TT: Hur ser du på de hinder som finns?

– Vi kanske kommer att använda dubbelt så mycket el de kommande 30 åren mot vad vi gör nu. Då kommer vi behöver mer solkraft, vattenkraft och vindkraft, kanske också mer kärnkraft. Att ställa vindkraft mot kärnkraft är bara skadligt för svensk industri, för arbetstillfällen och vår självständighet och styrka, säger Farmanbar och tillägger:

– Energiproduktionen måste vara en del av totalförsvaret. Där måste vi hitta samexistens.

Danmark meddelade i måndags att landet kommer att öka sin vindkraftskapacitet till havs i Östersjön och ansluta den till det tyska nätet med en undervattenskabel från Bornholm till norra Tyskland.

I Sverige ska regeringens havsplaner ge en total elproduktion från havet motsvarade 120 terawattimmar, nästan lika mycket el som landet använder på ett år i dag.

– Vindkraft är snabb, billig och ger mycket el, säger Farmanbar.