Radar · Miljö

Slipper miljonsmäll för giftigt dricksvatten

Uppsala kommun fick sitt dricksvatten förgiftat och misstänkte starkt föroreningar från brandskum från en militär flygplats.

Det kommunala vattenbolaget i Uppsala stämde Försvarsmakten på en kvarts miljard kronor för att ha förorenat dricksvattnet med giftiga PFAS-kemikalier. Mark- och miljödomstolen anser dock inte att försvaret är skyldigt att betala för reningskostnaderna.

Det kommunala bolaget Uppsala vatten stämde Försvarsmakten vid mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt sommaren 2019. Kommunen ansåg att myndigheten skulle ta hand om notan och framtida kostnader för att rena bort de giftiga PFAS-kemikalierna i dricksvattnet eftersom man ansåg att det var försvarets verksamhet som var den stora utsläppskällan.

Bolaget krävde försvaret på totalt 252 miljoner kronor, men något gehör för sitt krav fick inte vattenbolaget i domstolen. Rätten går på försvarets linje och uppger i ett pressmeddelande att myndigheten inte ska stå för reningskostnaderna.

– Det kan man tycka är glädjande initialt, sedan är det kanske inte en problematik som man ska glädjas över generellt. PFAS och PFAS-föroreningar är ett samhällsproblem som hela samhället behöver adressera gemensamt, säger Jakob Gille, stabschef på Högkvarterets totalförsvarsavdelning, till TT.

Han uppger att domen nu ska analyseras av försvarets jurister.

TT: Men det finns väl ingen anledning för Försvarsmakten att överklaga nu när man slipper betala skadestånd helt och hållet?

– Jag kan inte sätta mig i juristernas kläder och uttala mig om vad som behöver göras och inte. Det är klart att initialt är det väl positivt att vi inte blir tilldömda skadestånd, men jag misstänker att den här frågan kommer att fortsätta leva ett tag, säger Jakob Gille.

"Beklagar"

Det kommunala bolaget ”beklagar” domen och uppger att det är ett bakslag.

– Framför allt för Uppsalaborna, som är med och betalar för den här reningen via sin vattenräkning. Inte minst är det också ett bakslag för miljön. Enligt domstolens beslut tillåts miljön att fortsatt ta skada, säger Sigrid De Geyter, vd på Uppsala vatten.

De Geyter uppger att domen ska gås igenom ordentligt innan bolaget tar ställning till ett eventuellt överklagande.

– Vid en första genomläsning förefaller det ganska sannolikt att vi kommer att överklaga, men det beslutet är inte fattat i dag, säger hon.

I stället för att få ett stort skadestånd får det kommunala vattenbolaget ersätta staten genom Försvarsmakten för dess rättegångskostnader. En nota som landar på drygt 8,3 miljoner kronor.

I linje med försvaret

Även om PFAS-föroreningen är så pass stor att det ”föreligger en skada som kan ersättas enligt reglerna om miljöskadestånd” saknas det tillräckligt med stöd i utredningen för att det är försvarets verksamhet som ska ha gett upphov till föroreningen i den aktuella vattentäkten, skriver domstolen.

Vattenbolaget anser att utsläppskällan är den militära flygplatsen Ärna, där försvaret under tidigare verksamhet ska ha använt PFAS-haltigt brandsläckningsskum. Rätten anser dock att det är troligt flygfältet står för en liten del av föroreningen och att det är huvudsakligen andra källor som har förorenat vattnet. Det är i linje med vad Försvarsmakten har hävdat inför rättegången.

– Det är orimligt. Det finns ingen annan aktör i Uppsala som har använt den här mängden av PFAS och som dessutom ligger på en plats där det är en direkt genomsläpplighet och står i direkt kontakt med grundvattnet. Flygplatsen ligger norr om Uppsala och grundvattenströmmarna går från norr till söder, sade Sigrid De Geyter till TT före förhandlingarna.

Rätten oenig

Rätten var dock oenig. Rättens ordförande anser att försvaret bör betala nio miljoner kronor i skadestånd, vilket är cirka en fjärdedel av de kostnader som Uppsala vatten redan har haft för uppkomna kostnader.

De förhöjda halterna av PFAS-ämnen – högflourerade kemikalier – upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012. Då stängdes de förorenade vattentäkterna av och först efter det att en reningsprocess var installerad kunde Bäcklösa vattenverk tas i bruk igen.

Kommunen uppger att reningen hittills kostat drygt 37 miljoner kronor och beräknas kosta 4 miljoner per år i framtiden.

Fakta: Andra PFAS-rättegången i Sverige

TT
Förhöjda halter av PFAS-ämnen – högflourerade kemikalier – upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012. Då stängdes de förorenade vattentäkterna av och först efter att en reningsprocess var installerad kunde Bäcklösa vattenverk tas i bruk igen.
Det kommunala bolaget Uppsala vatten anser att Försvarsmakten ska ta hand om notan och framtida kostnader. Sommaren 2019 stämdes myndigheten på 252 miljoner kronor i mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.
Kommunen anser att utsläppskällan är den militära flygplatsen Ärna, där försvaret under tidigare verksamhet ska ha använt PFAS-haltigt brandsläckningsskum.
Ett av kommunens bevis är en hydrologisk grundvattenmodell, som visar på en koppling mellan Uppsalas grundvattenbrunnar och Ärnaområdet.
Försvaret hävdar att källan kan vara andra verksamheter eller anläggningar som ligger nära aktuell grundvattenbrunn.
Det är andra gången som ett PFAS-fall tas upp i svensk domstol. I våras föll tingsrättsdomen där det kommunala vattenbolaget i Ronneby döms till skadeståndsskyldighet till 165 privatpersoner för att ha orsakat personskador genom att under en lång period ha levererat dricksvatten med skyhöga halter av PFAS. Domen har överklagats till hovrätten.
Utsläppskällan i Blekinge var försvaret och dess verksamhet på flyttflottiljen F17 i Kallinge. Försvarsmakten har bedömt att det funnits ”ett delansvar” för den föroreningen och uppger att man ”bland annat bekostat en ny vattenledning i Ronneby kommun till en kostnad av 34 miljoner kronor”.
De uppmätta halterna av PFAS-ämnen i Uppsalas dricksvatten är betydligt lägre än vad som var fallet i Blekinge och det nu aktuella målet i mark- och miljödomstolen handlar inte om hälsorisker för invånarna – utan om kostnaderna för rening av dricksvattnet.
Källor: Stämningsansökan, Uppsala vatten, Försvarsmakten

Fakta: PFAS

TT
PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.
PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.
PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.
Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.
PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.
Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) tog i september i fjol fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen och de ska inom två år implementeras i Sverige.
Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket