Svenska flygplatser blöder i coronakrisen. Nu pausar ägaren Swedavia stora investeringar samtidigt som framtiden för en fjärde landningsbana på Arlanda ter sig allt mer osäker.
– Den fjärde banan är stekt.
Så säger en källa med insyn i förhandlingarna i regeringskansliet. Där har frågan om en fjärde landningsbana på Sveriges största flygplats skapat friktion mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet under lång tid.
Syres källa påstår att Miljöpartiet ”stängt dörren” för projektet redan före coronakrisen och att Socialdemokraternas tidigare ihärdiga försök att driva igenom den fjärde banan upphört sedan slutet av fjolåret.
Samtidigt tycks en uppgörelse mellan partierna vara avlägsen och enligt källan tyder det mesta på att planerna läggs i den s-märkta infrastrukturministern Tomas Eneroths skrivbordslåda. Detta skulle Miljöpartiet i så fall skulle nöja sig med, även om Socialdemokraterna därmed inte skulle förhindras att ta upp frågan på nytt under nästa mandatperiod.
Över 90 procent försvann
Den djupa kris som flygbranschen befinner sig i till följd av coronapandemin innebär ytterligare motvind för dem som önskar sig en fjärde landningsbana. Sedan mitten av mars har mer än 90 procent av flygtrafiken försvunnit från de tio svenska flygplatser som statliga Swedavia driver.
För att parera för det massiva intäktsbortfallet har Swedavia korttidspermitterat 2100 anställda och varslat 800. Men det stannar inte där. När bolagets delårsrapport presenterades i förra veckan meddelade ledningen att det blir stopp för nya investeringsbeslut. Dessutom görs en ”total översyn” av de investeringar som redan har beslutats. Redan nu pausas två andra stora delar av utbyggnaden på Arlanda: Pir G med fjorton nya uppställningsplatser för flygplan och ett nytt bagagesystem för terminal 5.
Planerna på en fjärde landningsbana är i ett utredningsskede och ingår inte i de beslutade investeringarna. Från Swedavias sida betonar man också att Pir G och det nya bagagesystemet just pausas, inte skrotas.
– Tanken är att vi säkrar de värden som finns i projekten. Det ska vara förberett för att packa upp när behovet finns, säger Robert Pletzin, presschef på Swedavia.
Samtidigt är bolaget öppna med att framtiden är oviss.
– Det finns en osäkerhet när det gäller marknadsutvecklingen för flyget, säger Robert Pletzin.
WWF kritiska
WWF har under lång tid kritiserat utbyggnaden av Arlanda. Nu bör flygets kris innebära att förespråkarna stillar sig, menar miljöorganisationen.
– Den osäkerhet som finns nu bör göra att man pausar diskussionen om den här banan, säger Ola Hansén, senior klimatrådgivare på WWF.
I en rapport från december i fjol avfärdar WWF att det skulle finnas behov av en fjärde bana på Arlanda, även om Brommas trafik flyttar dit. Arlandas miljötillstånd tillåter 350 000 starter och landningar om året, men innan coronakrisen rörde det sig om färre än 250 000 flygplan. På Bromma är det färre än 50 000 plan som lyfter och landar varje år. Därmed skulle dagens trafik med råge rymmas på Arlanda, även om samtliga linjer från Bromma flyttade över.
– Även före corona fanns det plats för Brommas trafik på Arlanda. Den här utbyggnadsplanen bygger på en kraftigt växande trafik, vilket inte är rimligt av klimatskäl, säger Ola Hansén.
Trafikverket har räknat med att ungefär hälften av Brommas starter och landningar skulle följa med till Arlanda. Tolv av de sexton destinationer som nås från Bromma går även från Arlanda och ekonomiska skäl talar för att snarare köra med större plan än öka antalet avgångar.
WWF avfärdar i sin rapport även argumentet att en fjärde bana behövs för att klara trycket på morgnar och tidiga kvällar. WWF:s genomgång visar att Arlanda inte varit nära sin maxkapacitet på 90 starter och landningar per timme någon gång under de senaste tre åren. Som mest har 73 plan startat och landat under en timme.
Det finns också gott om utrymme timmen före och efter den mest intensiva timmen mellan 8 och 9 på morgonen. Likaså under ”rusningen” under tidig kväll. Är man beredd att tidigare– eller senarelägga vissa avgångar något är man långt ifrån i kapacitetstaket, enligt WWF:s beräkningar.
Syre har sökt miljö– och klimatminister Isabella Lövin (MP), infrastrukturminster Tomas Eneroth (S) och näringsminister Ibrahim Baylan (S). Ingen av dessa har velat ställa upp på intervju.
